Diabetes typ 2

Vad är diabetes typ 2?

Diabetes mellitus är en grupp sjukdomar som kännetecknas av förhöjt blodsocker. När vi konsumerar livsmedel som höjer blodsockret är det bukspottkörtelns uppgift att reglera blodsockernivån genom att utsöndra insulin. Insulin fungerar som en signal till kroppens celler och meddelar dem att ta emot sockret så att blodsockernivån minskar.

Diabetes delas huvudsakligen in i två grupper, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 innebär att bukspottkörteln saknar förmågan att producera insulin medan diabetes typ 2 är ett resultat av det som kallas insulinresistens. Insulinresistens utvecklas stegvis och innebär förenklat att kroppens celler inte längre svarar på lika bra insulin. Detta bidrar till att blodsockernivån förblir hög vilket är skadligt. När bukspottkörteln inte längre kan utsöndra tillräckligt med insulin för att kompensera för resistensen som cellerna byggt upp övergår det som kallas nedsatt glukostolerans/insulinresistens/prediabetes till diabetes typ 2.

Ungefär 90% av alla diabetesfall är typ 2 och då diabetes typ 1 inte på samma sätt är kopplat till kost- och livsstil så kommer fokus i denna text att ligga vid typ 2, där livsstilsfaktorer kan göra stor skillnad. Diabetes är en sjukdom som blir allt vanligare. Idag beräknas ca 500 000 individer i Sverige ha diabetes, dock är denna siffra troligen högre i verkligheten, då sjukdomen ibland kan vara svår att upptäcka.

Diabetes typ 2 utvecklas över tid och många kan därför ha prediabetes utan att veta om det. Vid övergången till diabetes typ 2 kan man dock märka av symptom som:

  • Att man ofta är törstig
  • Att man ofta behöver gå på toaletten
  • Ökad trötthet, fysiskt och/eller psykiskt
  • Att man plötsligt får sämre syn
  • Domningar i händer eller fötter
  • Muntorrhet
  • Huvudvärk

På längre sikt orsakar sjukdomen skada på olika vävnader t.ex. på små kärl i ögon, nerver och njurar, samt på stora blodkärl i hjärt-kärlsystemet, hjärnan och i andra delar av kroppen. Ifall det får fortgå tillräckligt länge kan skadan i de små blodkärlen leda till synskador, förlust av känsel, och njursvikt. När de stora kärlen skadas leder detta till komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, stroke och i senare stadier “kallbrand”, vilket innebär att vävnad i till exempel foten dör och därför måste amputeras. Diabetes är sammanfattningsvis en viktig riskfaktor för en lång rad sjukdomar och tillstånd.

Funktionsmedicinsk behandling av diabetes typ 2

Vid traditionell behandling av diabetes typ 2 ses sjukdomen som kronisk och progressiv. Fokus ligger därför främst vid att senarelägga komplikationer och följdsjukdomar. Även om livsstilsförändringar uppmuntras ligger fokus vid att behandla symptom främst genom olika blodsockersänkande läkemedel. Funktionsmedicin bygger på att identifiera underliggande orsaker till sjukdom och behandla dessa. Då de underliggande orsakerna för utveckling av sjukdom varierar från person till person är individanpassning en viktig del i behandlingen. När det gäller insulinresistens svarar många patienter bra på att minska sitt kolhydratintag. Hur kosten skall utformas bör dock anpassas till individens biologiska profil och livsstil.

Vid funktionsmedicinsk behandling hos FunMed görs en grundlig utvärdering av din hälsa bl.a. genom att ett mycket omfattande provpaket tas som sedan tolkas av FunMeds läkare. Efter detta utformar läkarna ett personaliserat protokoll som inkluderar kost- och livsstilsförändringar samt tillskott. Forskningen visar nu tydligt att diabetes inte behöver vara en kronisk sjukdom som blir värre och värre utan faktiskt kan reverseras. Detta kräver dock för de flesta relativt omfattande kostförändringar.

Desto tidigare i sjukdomsförloppet kost- och livsstilsförändringar sätts in desto enklare är det att förbättra sin diabetes då förebyggande åtgärder ofta är effektivare än att behandla sjukdomar när de väl har uppstått. Det är dock viktigt att påpeka att även om man haft diabetes i många år går det att kraftigt förbättra sin metabola hälsa och för många är det sannolikt möjligt att reversera sin sjukdom.

Att diabetes idag är såpass vanligt och fortsätter att öka är en följd av att vår moderna livsstil och miljö idag är långt ifrån vad våra kroppar är skapta för. Den nuvarande utvecklingen av livsstilssjukdomar som t.ex. diabetes visar på behovet av ett nytt tillvägagångssätt där hälsa ses som en sammanlänkad helhet. Inom funktionsmedicin är målet hela tiden att hitta och behandla de underliggande orsakerna till sjukdom.

Att reversera diabetes

Att reversera diabetes innebär att en diabetespatient med hjälp av kost- och livsstil lyckas hålla sitt HbA1C (långtidsblodsocker) under den nivå som krävs för att diagnosticeras med sjukdomen utan att använda mediciner. Detta innebär att patienten kan ha ett normalt (eller nästan normalt) blodsocker utan att ta mediciner. Att reversera diabetes är inte detsamma som att bota sjukdomen då sjukdomen kommer att komma tillbaka om patienten börjar äta “fel saker”. Det finns vad man vet idag tre sätt att reversera diabetes: gastric-bypass operation (leder till ett kaloriunderskott), lågkalorikost och lågkolhydratkost. Gastric bypass är effektivt men innebär omfattande kirurgi och har negativa effekter på matsmältningssystemet. En lågkalorikost är också effektiv men är för de flesta mycket svår att följa i längden. En lågkolhydratkost är sannolikt det långsiktigt bästa sättet att reversera diabetes och studier visar nu att kosten för många patienter både är effektiv och långsiktigt hållbar.

Bland annat visar flera studier av det Amerikanska bolaget Virta Health som använder sig av en s.k. ketogen kost (en typ av lågkolhydratkost) för att reversera diabetes på goda effekter. En av deras studier utvärderar effekten av en ketogen kost hos typ 2 diabetiker efter ett år. Hos studiedeltagarna sjönk medel HbA1C från 59.6 mmol/l till 45.2 mmol/l och den genomsnittliga viktminskningen var 13.8kg. Insulin kunde tas bort eller minskas i 94% av patienterna och sulfonylurea kunde tas bort hos samtliga patienter. HOMA-IR (ett mått på insulinresistens) minskade med 55%, hsCRP (inflammationsmarkör) minskade med 39%, triglycerider minskade med 24%, HDL-kolesterolet ökade med 18%, LDL-kolesterolet ökade med 10%, S-creatinine och leverenzymer (ALAT, ASAT och ALP) minskade, ApoB var oförändrat.

(Länk till studien: https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs13300-018-0373-9)

En annan analys av samma kohort utvärderar effekterna av en ketogen kost efter ett år med avseende på riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom. Studien visar att LDL-kolesterolet ökar men att ökningen främst beror på en storleksökning av LDL partiklarna. Det totala antalet LDL-partiklar samt antalet ”small-LDL particles” minskade hos studiedeltagarna. Detta är viktigt eftersom små LDL-partiklar är ”farligare” och det totala antalet LDL-partiklar sannolikt är en viktigare riskmarkör än den totala mängden LDL-kolesterol. Utöver det sågs även bl.a. en minskad ApoB/APoA1 ratio, minskade triglycerider, en ökning av HDL-kolesterol, minskat blodtryck och minskat CRP (inflammationsmarkör). Den totala 10-årsrisken för hjärtkärlsjukdom (hjärtinfarkt eller stroke) minskade med 11.9% enligt ASCVD (riskkalkylator för hjärtkärlsjukdom).

(Länk till studien: https://cardiab.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12933-018-0698-8)

OBS!

Om du äter lågkolhydratkost och har diabetes kommer troligen dina diabetesmediciner att behöva förändras. Om inte detta görs finns risken att ditt blodsocker blir för lågt vilket kan vara farligt. Om du tar blodsockersänkande mediciner och överväger att på egen hand påbörja en lågkolhydratkost är det därför viktigt att du pratar med din läkare så att dina mediciner justeras på rätt sätt.

FunMed söker du underliggande orsakerna till symptom och behandlar Diabetes typ 2 enligt en funktionsmedicinsk process. Läs mer om våra paket och boka.

Diabetes typ 2

Vad orsakar diabetes typ 2?

Diabetes typ 2 går hand i hand med nedsatt metabol hälsa, vilket innefattar kroppens förmåga att omvandla främst kolhydrater och fett till energi. Metabol hälsa är starkt kopplad till hälsan överlag, där faktorer som överskott av kalorier, visceral fettmassa, fysisk inaktivitet, stress och rökning är speciellt viktiga.

Den centrala aspekten av nedsatt metabol hälsa, vilken utvecklas långt innan diabetes officiellt diagnostiseras, är insulinresistens. Parallellt med detta kan ett energiöverskott leda till att fettnivåerna i blodet blir höga då cellerna har sämre förmåga att reglera dem. Detta leder till att fett ansamlas i vävnader där det inte bör vara, vilket skapar en kaskad av problem. När fett ansamlas i lever, muskler och hjärta försämras dessa vävnadernas känslighet för insulin ytterligare vilket gör att blodsockret förblir högt, samt att bukspottskörteln behöver pumpa ut mer och mer insulin för att kompensera. Fett kan även ansamlas i bukspottkörteln, vilket troligen försämrar dess funktion och dess förmåga att utsöndra insulin. Till slut orkar bukspottkörteln helt enkelt inte med mer och klarar inte av att kompensera för kroppens ökade insulinbehov. När detta sker förblir blodsockret högt och det är oftast då diabetes typ 2 officiellt diagnosticeras.

Vad orsakar då den insulinresistens som i slutändan leder till diabetes? Det finns många teorier och ämnet debatteras fortfarande friskt inom forskarvärlden. Många menar att utvecklingen av diabetes enbart beror på mängden kalorier du äter och att ett överskott under för lång tid medför en ansamling av visceralt fett och insulinresistens. Andra tror att kolhydrater bidrar i högre grad då kolhydrater (framförallt snabba) medför en högre insulinfrisättning och därför mer insulinresistens. Troligen är verkligheten mer nyanserad och en annan möjlighet är att ett högt kolhydratintag leder till ett högre totalt kaloriintag och därmed bidrar i högre grad till diabetes. Två saker kan dock konstateras oavsett vad som orsakar insulinresistens. För det första är det nu tydligt att olika former av lågkolhydratkost för många är ett effektivt sätt att förbättra sin diabetes. Detta är något som nu till viss del även börjar accepteras av den konventionella vården. För det andra kan vi konstatera att dagens kostråd inte har fungerat då sjukdomen fortsätter att öka kraftigt och i många länder riskerar att försätta sjukvården i konkurs.

Det har också visats att en rad andra livsstilsfaktorer utanför kosten har en stor effekt på den metabola hälsan. En av de viktigaste är dygnsrytmen, där till exempel skiftarbete är starkt kopplat till metabola störningar som typ 2 diabetes. Det har visats att endast några få dagars starka störningar av den normala rytmen har en kraftigt negativ inverkan på insulinkänsligheten, detta har visats även om deltagarna inte sov mindre, men var ur synk med sin naturliga dygnsrytm. En annan viktig faktor är troligen tarmfloran, där vissa typer av förändringar också har visats vara kopplade till övervikt och diabetes typ 2. Huruvida dessa förändringar i tarmfloran enbart är associerade med diabetes eller en orsakande faktor är dock inte känt.

Källor

Reversera diabetes

Taylor, R., Valabhji, J., Aveyard, P., & Paul, D. (2019). Prevention and reversal of Type 2 diabetes: Highlights from a symposium at the 2019 Diabetes UK Annual Professional Conference. Diabetic Medicine, 36(3), 359-365.

Hallberg, S.J., McKenzie, A.L., Williams, P.T. et al. Effectiveness and Safety of a Novel Care Model for the Management of Type 2 Diabetes at 1 Year: An Open-Label, Non-Randomized, Controlled Study. Diabetes Ther 9, 583–612 (2018).

Bhanpuri, N.H., Hallberg, S.J., Williams, P.T. et al. Cardiovascular disease risk factor responses to a type 2 diabetes care model including nutritional ketosis induced by sustained carbohydrate restriction at 1 year: an open label, non-randomized, controlled study. Cardiovasc Diabetol 17, 56 (2018).

Dygnsrytm

Javeed, N., & Matveyenko, A. V. (2018). Circadian Etiology of Type 2 Diabetes Mellitus. Physiology (Bethesda, Md.), 33(2), 138–150.

LÄS MER

Till höger hittar du intressanta länkar för dig som redan är eller överväger att bli patient.