Insulinresistens

Insulinresistens vanlig källa till ohälsa

Att insulinresistens ligger bakom diabetes känner de flesta till. Det driver dock ohälsa på flera sätt och är en underliggande orsak till många allvarliga sjukdomar. Insulinresistens är ett kraftigt växande problem. Kanske är det sjukvårdens största utmaning.

Inom funktionsmedicinen väntar vi inte med att behandla insulinresistens först när den utvecklats till diabetes. Vi jobbar förebyggande för att kunna upptäcka problem innan allvarliga sjukdomar brutit ut. Det är därför vi mäter insulin hos dem vi möter.

Trots mycket forskning har inte vetenskapen alla svar när det gäller insulin och vad som orsakar insulinresistens. Vi vet att bukspottskörteln (pankreas) frisätter insulin när vi äter och det hjälper sockret i blodet att transporteras till cellerna. Insulin är ett s k anabolt hormon som bygger upp kroppen, både fett, muskler och andra vävnader. Utan insulin får cellerna ingen energi och mindre tillväxtsignaler, kroppen förtvinar. Men får vi för mycket blir det problem.

Gratis webinar – Let´s talk about ”Övervikt – en hormonell obalans”

Insulin spelar även en stor roll i övervikt och fetma. Det har ingenting med karaktär och viljestyrka att göra utan är en hormonell obalans där höga nivåer av blodsocker och insulin spelar en avgörande roll.

Det är därför viktigt att ta kontroll över ditt blodsocker och dina insulinnivåer och förstå VARFÖR du blir överviktig och inte bara HUR.

Vill du veta mer så missa inte detta spännande webinar där Ewa Meurk, certifierad funktionsmedicinsk terapeut, berättar om övervikt och fetma ur ett biokemiskt perspektiv. Efter webinaret blir det frågestund med Ewa och Dr Linus Mårtensson, funktionsmedicinsk läkare på FunMed.

Insulinresistens

Vad bidrar då till insulinresistens?

Det finns inte ett enda svar på den frågan. Våra genetiska förutsättningar skiljer sig men det finns en del vi kan påverka själva. Exempelvis finns saker i kosten vi ska se upp med.

För mycket kolhydrater för ofta

Utsöndringen av insulin drivs framförallt av kolhydrater och särskilt snabba kolhydrater Äter du kolhydratrik mat 5 – 6 gånger om dagen kommer du ha högt insulin under stora delar av dagen. Flingor till frukost, fika på förmiddagen, pasta till lunch, ett mellanmål och en kolhydratrik middag räcker gott för att hålla insulin högt.

Kaloriöverskott

Trots att kolhydrater ökar dina insulinnivåer blir du troligen inte insulinresistent om du äter få kalorier. Mer troligt är kombinationen av snabba kolhydrater och ett högt kaloriintag en snabb väg till insulinresistens. Snabba kolhydrater leder för de flesta till ett högre kaloriintag då de driver hunger. När blir du snabbast hungrig igen: Om du äter 1000 kalorier socker jämfört med 1000 kalorier kokt ägg?

Fleromättade omega-6 fetter

Omega-6 är ett fleromättat fett som har flera dubbelbindningar som inte fylls av elektroner vilket gör molekylen mer instabil. Omega-6 finns i många livsmedel men de högsta nivåerna finns i vegetabiliska oljor. Intaget av omega-6 har stigit mycket kraftigt de senaste 100 åren samtidigt som insulinresistens blivet närmast regel än undantag. Sambandet är dock inte helt klarlagt. Av många andra skäl finns dock anledning att minska intag av omega-6.

Andra faktorer förutom kost kan driva på insulinresistens.

Inflammation

Inflammation i sig bidrar till insulinresistens. Detta kan ses vid infektioner och vid autoimmuna sjukdomar som går i skov. När inflammationen ökar så ökar också insulinresistensen. Långvarig inflammation kan ha många olika orsaker. Bland annat innebär fetma och övervikt en konstant låggradig inflammation vilket i sig bidrar till ökad insulinresistens.

Stress

Stresshomonet kortisol bidrar till insulinresistens. Detta kan bland annat ses hos patienter som tar kortison (kortison = kortisol men konstgjort) i form av ett ökat blodsocker.

Sömn

Tillfällig sömnbrist ökar insulinresistens och långsiktigt finns samband med en högre risk för diabetes typ 2. Sömnbrist har även andra negativa effekter på din metabola hälsa. Bland annat visar studier att sömnbrist kraftigt minskar viljestyrkan att stå emot skräpmat och godis. Personer som inte sover bra tenderar att äta fler kalorier.

Hur vet du om du är insulinresistent?

Alla upplever inte tydliga symptom av insulinresistens, framförallt inte i tidiga stadier av tillståndet. Det säkraste är att ta prover för att få svar men några tecken kan du själv ge akt på.

Övervikt: Om du är överviktig är risken att du är insulinresistent relativt hög. Men alla överviktiga är inte insulinresistenta. På samma sätt kan personer utan övervikt vara kraftigt insulinresistenta. Vissa forskare menar att det är värre att vara smal och insulinresistent då ökad fettmassa är ett sätt för kroppen att ”försvara sig” mot insulinresistens. Det är framförallt det fett som ligger runt dina organ, som är kopplat till insulinresistens. Det visar sig ofta som ett ökat bukomfång. Ett bukomfång på över en meter hos män och över 90 cm hos kvinnor är ofta ett tecken på insulinresistens men självklart skiljer sig detta betydligt mellan individer.

Hunger: När kroppen inte svarar lika bra på insulin kommer du att bli hungrigare och framförallt hungrig snabbare efter att du ätit. Om du blir hungrig kort efter en måltid kan det vara ett tecken på insulinresistens.

Blodsockerfall: Blodsockerfall där du snabbt blir trött, grinig och hungrig kan vara ett tecken på insulinresistens.

Trötthet och irritabilitet: Dessa symptom kan nog alla av och till känna igen sig i men kan vara ett tecken på insulinresistens, framförallt vid långvariga besvär.

Högt blodtryck: Över 130/80mmHg eller högre kan vara ett tecken på insulinresistens. Högt blodtryck är en del i det s.k. metabola syndromet.

Nyfiken på att veta mer om funktionsmedicin, våra paket och vad FunMed kan göra för dig?