Glyfosat – ett hot mot folkhälsan

Glyfosat är ett verksamt ämne i bekämpningsmedel som blev godkänt på 70-talet och har ökat i användning i samband med genmodifiering av grödor för att öka avkastning. Ämnet ingår i ett 20-tal bekämpningsmedel som är godkända i Sverige, varav de flesta är för yrkesmässig användning men vissa även får användas av privatpersoner. Enligt kemikalieinspektionen såldes 485 ton glyfosat i Sverige år 2017, vilket gör det till det vanligaste verksamma ämnet i bekämpningsmedel i Sverige (1).

EU-kommisionen har beslutat om ett förlängt tillstånd att använda glyfosat fram till 2022 och det pågår redan förhandlingar om att förlänga tillståndet ytterligare. Enligt kemikalieindustrin hävdas glyfosat uppvisa låg risk för toxicitet i människor men det finns mängder av studier som antyder motsatsen.

I mars 2015 klassades glyfosat som ett troligt cancerframkallande ämne av Världshälsoorganisationen WHO (2). Det får även stöd av den danska arbetsmiljömyndigheten som menar att enda anledningen till varför glyfosat inte är klassat som ett definitivt cancerframkallande ämne är för att det inte direkt har testats på människor (3).

Glyfosat har dock visats ha cancerframkallande effekter i bröstcancerceller och vara förknippat med ökad risk för Non-Hodgkin lymfom (NHL) (4, 5, 6, 7). Bekämpningsmedel som innehåller glyfosat har även visats ge upphov till DNA-skador i möss och kunna påverka cell-cykel reglering – en viktig funktion för att undvika cancerutveckling (8, 9).

Vidare påverkar bekämpningsmedel som innehåller glyfosat mänskliga embryonala celler och livmoderceller i cellkulturer (10, 11). Glyfosat har också visats ha hormonstörande effekter både i cellkulturer och i råttstudier (12, 13). Glyfosat påverkar även sexuell utveckling och reproduktiv förmåga i råttor (14, 15), samt kan ge upphov till fosterskador (16, 17).

Användning av glyfosat kan också leda till antibiotikaresistens och spekuleras påverka mikrobiomet i mag-tarmkanalen hos människor (18, 19), samt vara en bidragande faktor till den ökade förekomsten av glutenintolerans (20).

Förutom oss människor påverkar glyfosat och andra hjälpmedel som förekommer i bekämpningsmedel vattenlevande organismer på en mängd olika sätt (21, 22, 23, 24).

Regeringen har föreslagit ett förbud mot användning av bekämpningsmedel med glyfosat på tomtmark och allmänna platser. Men även begränsad användning inom jordbruksindustrin kan ha långvariga negativa effekter på ekosystemet och det naturliga kretsloppet eftersom glyfosat ansamlas i grundvattnet och har visats ackumuleras i växter i flera år (25).

Uppskattningsvis beräknas glyfosat ha en halveringstid på 169-223 dagar i vattenprover och globalt sett menar forskare att det kan ta upp emot 50 år att bli av med all glyfosat som ackumulerats i naturen under alla år sedan det godkändes på 70-talet (26). Av den anledningen är det högst angeläget att ett förbud införs så fort som möjligt.

Tills vidare kan vi delvis skydda oss genom att äta ekologisk mat och se till att vi har en god mag-tarmhälsa och näringsstatus i övrigt. Tillskott av Gingko biloba, liponsyra och E-vitamin har även visats ha en skyddande effekt mot glyfosat i djurstudier (27, 28, 29).

Om man är nyfiken på att mäta sina glyfosatnivåer kan man som inskriven patient hos FunMed göra det via ett enkelt urinprov som skickas till USA för analys.

 

Referenser

  1. https://www.kemi.se/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/verksamma-amnen-i-vaxtskyddsmedel/glyfosat
  2. https://www.iarc.who.int/wp-content/uploads/2018/07/MonographVolume112-1.pdf
  3. https://nyheder.tv2.dk/2015-05-28-roundup-kommer-paa-arbejdstilsynets-kraeftliste
  4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23756170/
  5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10441062/
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12148884/
  7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12937207/
  8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9464316/
  9. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0248490004000140
  10. https://link.springer.com/article/10.1007/s00244-006-0154-8
  11. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15929894/
  12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19539684/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20012598/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22120950/
  15. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12765238/
  16. https://www.researchgate.net/publication/284706056_Detection_of_Glyphosate_in_Malformed_Piglets
  17. http://www.earthopensource.org/wp-content/uploads/RoundupandBirthDefectsv5.pdf
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4453521/
  19. https://www.mdpi.com/1099-4300/15/4/1416
  20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24678255/
  21. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15788177/
  22. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12821000/
  23. https://link.springer.com/article/10.1007/BF01056243
  24. https://esajournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1890/04-1291
  25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29117584/
  26. https://pubs.usgs.gov/tm/tm5a10/pdf/tm5a10.pdf
  27. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21859351/
  28. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22995786/
  29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23465731/