Tacksam att jag inte blivit en kronisk patient

"Jag betraktade mig som rätt frisk och i hyfsad form när jag fick en kraftig hjärtinfarkt för två år sedan. Jag blev totalt överraskad", berättar Jöran Bengtson, 75 år. Den oväntade hjärtinfarkten visade sig bero på att tre kranskärl var igenkorkade. Tre s.k. stentar sattes in vid den akuta operationen. Nils Edelstam, läkare på FunMed, träffade Jöran ett år efter hans stora hjärtinfarkt. Fokus i den behandling han la upp, var att förbättra Jörans blodvärden och andra värden kopplat till hjärt- och kärlsstatus. En av de viktigaste var hans insulinkänslighet. Den kan påverkas av många livsstilsfaktorer, inte minst kosten.

Jöran berättar

Jag hade känt av lite smärta i bröstet en tid men mest tänkt på det som halsbränna. När jag skrevs ut från sjukhuset hade jag ett helt batteri med mediciner med mig. Förutom det blodtryckssänkande läkemedlet jag hade sedan tidigare var det nu även statiner, blodförtunnande medel och medicin för magen, Omezaprol.

Jag blev väldigt dålig av statinerna. Musklerna fungerade inte, jag fick ont i kroppen och min kognitiva förmåga förändrades. Jag kände mig dum i huvudet. Sjukhuset sänkte dosen men förklarade att om jag helt slutade med medicinen skulle jag snart vara hos dem igen. Men jag tänkte att fortsätter jag så här blir jag snart invalidiserad.

Av en slump hörde Jöran ett föredrag av Peter Martin. Hans berättelse om funktionsmedicin lät vettig och hösten 2019 började Jöran sin behandling hos Nils Edelstam, en av Funmeds läkare. Innan första mötet hade han själv slutat med statinerna men behållit övriga mediciner.

Jag fick börja med att ta en massa tester för att få en bild av mitt hälsotillstånd. Enligt vårdcentralens vanliga prover så var jag i rätt bra skick men nu såg jag att det inte alls var så. Jag hade bland annat en låg bakterieflora i tarmen. Sedan tidigare hade jag också diagnosen pre-diabetiker.

Jörans behandling innebar en väsentlig förändring av kosten samt intermittent fasta. För Jörans del betyder det att han inte äter någonting under 16 av dygnets timmar och fördelar sina måltider på de resterande 8 timmarna.

Jag äter nu bara LCHF-kost. På ett år har jag inte ätit några kolhydrater. Testerna visade att jag var överkänslig mot ägg och mejeriprodukter så det har jag helt slutat med. Jag har ätit ganska mycket kosttillskott för jag hade stora brister på A- och D-vitamin och mineraler.

Resultatet har blivit ganska dramatiskt tycker Jöran.

Jag gick ner i vikt från 87 till 71 kg på 7-8 månader. En rad småkrämpor som jag tidigare bara accepterade har försvunnit: en ständig torrhosta, hälsprickor, eksem på ryggen. Starkare naglar och att magen fungerar bättre än den någonsin gjort i vuxen ålder är andra vinster.

Jag har blivit mycket piggare och är nu också medicinfri. Det har jag bestämt på eget bevåg, Nils har inte varit inblandad i det beslutet.

I början var omställningen av kosten svår att vänja sig vid.

Det var jobbigt att inte äta frukost som jag var van vid. Men nu efter ett år saknar jag ingenting. Suget efter godis har försvunnit. Ibland kan jag äta glass om det serveras. Socker försöker jag annars undvika så mycket jag kan.

Jag är väldigt tacksam att jag inte blivit en kronisk patient och känner mig som en mycket frisk 75 åring.

Nils Edelstam, läkare på FunMed, träffade Jöran ett år efter hans stora hjärtinfarkt.

Fokus i den behandling han la upp, var att förbättra Jörans blodvärden och andra värden kopplat till hjärt- och kärlsstatus. En av de viktigaste var hans insulinkänslighet. Den kan påverkas av många livsstilsfaktorer, inte minst kosten.

Jörans mål när han sökte till FunMed var att må bättre och om möjligt bli medicinfri. – Min roll är att stötta och hjälpa honom att nå dit. – Att resultatet nu blivit så bra är Jörans förtjänst, det är han som gjort jobbet.

Jöran hade en diagnos pre-diabetes sedan flera år. Han hade själv mätt sitt blodsocker och upptäckt att det gått upp efter att han börjat med statiner, en av medicinerna han fick efter hjärtinfarkten. Det är en välkänd biverkning av statiner, en av femtio får diabetes typ 2 efter en tids användning av statiner.

I våra omfattande tester är mätning av insulinkänslighet, C-peptid och faste-insulin, förutom faste-glukos och långtidssocker, HbA1c, något vi tittar extra på vid diabetes, risk för diabetes och övervikt.

Vi ser alltid över livsstilsfaktorer som nikotin, alkohol, motion och sömn, som också påverkar vår ämnesomsättning och är allmänna riskfaktorer för sjukdom.

Vid pre-diabetes är vi extra noga med kosten som har mycket större potential än de flesta vet, att behandla och oftast bota, diabetes typ 2.

Efter många år är det nu allmänt accepterat att minskning av kolhydrater och LCHF-kost ger mycket bra resultat för att hålla nere insulinet. Hur man använder den kosten måste dock individualiseras och bygga på kunskap om ämnesomsättning, fysiologi och biokemi.

Många människor vet inte vad kolhydrater är och var de finns, enligt Nils Edelstam. Kolhydrater omvandlas alltid till socker i blodet oavsett om det är potatis, pasta, havregryn eller frukt man äter. Det höjer insulinet och så småningom minskar insulinkänsligheten.

Insulinkänslighet är en av de viktigaste faktorerna för våra vanliga folksjukdomar som går att åtgärda. Det gäller exempelvis övervikt och hjärt- och kärlsjukdom.

Hjärt- och kärlpatienter ordineras nästan alltid statiner efter en hjärthändelse. Många är oroliga för LDL-kolesterol, det som kallas för det ”farliga” kolesterolet. Det är dock en mycket dålig riskmarkör, andra är mycket viktigare, tex C-peptid, faste-insulin, triglycerider, APO-kvot, HDL-kolestrol, homocystein mfl. LDL-kolesterolet är bara dåligt om det finns socker i närheten som kan oxidera LDL. Åtgärdar vi sockret, insulinet, är inte LDL-kolesterolet längre farligt. Då ser vi också att triglycerider och de andra värdena blir bättre.

Det smartaste sättet att ändra dessa blodvärden är att göra det genom att förändra kosten. Det är dessutom biverkningsfritt.

I Jörans inledande behandlingsplan ingick vitaminer som han hade brist på och att minska socker (kolhydrater), mejeriprodukter och oxalsyra. De färdigköpta smoothies som Jöran gärna drack var inte alls bra eftersom de innehöll mycket socker och oxalsyra.

Jag såg direkt att Jörans frukost med havregrynsgröt med bär och mjölk behövde ändras

Istället skulle han fasta enligt 16:8, vilket betyder att han skulle ta bort frukosten och äta sina måltider under åtta timmar och fasta i 16 timmar per dygn. Syftet är att förbättra socker- och insulinnivåerna och få igång förbränningen av det egna, lagrade fettet. Det bildas ketoner som primärt bränsle, dvs vi använder vårt skafferi av fett vi bär omkring på. Ketoner fungerar bra som bränsle för kropp och hjärna och vi bryter ner det farliga bukfettet.

En annan viktig kunskap om kolhydrater är att det inte finns några essentiella kolhydrater. Protein och fett är helt nödvändigt för människans överlevnad men det gäller inte kolhydrater. Trots att det är gemensamt för alla människor så ordineras inte alla patienter exakt samma behandling.

Vi tar alltid omfattande tester på våra patienter och mäter allt för att kunna individanpassa. Min uppgift är att sortera all information som vi samlar in och utifrån forskning, vetenskap och empiri, ge så träffsäkra råd som möjligt.

Det sägs ofta att man får räkna med krämpor vid 60-70 år. Men Nils menar att man inte behöver foga sig i att må dåligt fast man blir äldre.

När Jöran kommer så lägger jag min själ i att hjälpa honom oavsett ålder. Jag hade gjort detsamma om han varit 95 när han kom. Är man motiverad och vill ta ansvar för sin hälsa så finns det mycket man kan göra för att må bra, både idag och imorgon, säger Nils Edelstam.

Jöran har på eget bevåg slutat med sin blodtrycksmedicin och blodtrycket höll sig mycket bra under sommaren. Nu har det börjat stiga varför vi nu ytterligare modifierar kost, näring och träning. Sen följer vi blodtrycket noga för att se vilka åtgärder vi ska sätta in.

Jöran fortsätter hålla sig till sina nya kostvanor och har också börjat gå på gym.