Artros

Vad är artros? 

Artros är en vanlig ledsjukdom som kan drabba alla leder med s.k. hyalint brosk. Oftast drabbas dock knän, höfter, fingrar, rygg och stortå. Det uppskattas att 25% av alla över 45 år har artros i någon led, med högre förekomst högre upp i åldrarna, vilket gör sjukdomen mycket vanligt förekommande. Sjukdomen är också den vanligaste orsaken till fysisk inaktivitet hos personer över 65 år. Artros har tidigare felaktigt beskrivits som ledförslitning vilket är missvisande då fysisk aktivitet tvärtom är något som kan användas för att förebygga och behandla artros. Det gäller att hålla isär artros från artrit som också drabbar lederna. Artrit kan ge liknande symptom men har andra orsaker t.ex. autoimmunitet vid reumatoid artrit.

Vilka symptom ger artros? 

  • Smärta vid och efter rörelse 
  • Stelhet 
  • Ömma leder 
  • Minskad flexibilitet i lederna 
  • “Benknölar” runt de drabbade lederna 
  • Svullnad kring drabbade leder

Funktionsmedicinsk behandling av artros 

Funktionsmedicinsk behandling fokuserar på de underliggande orsakerna till sjukdom vilka innefattar de ovan beskrivna för artros men även många andra. Genom att adressera dessa och ge kroppen bästa möjlighet att fungera som det var tänkt kan många sjukdomar och tillstånd behandlas. Processen innefattar ett mycket omfattande provpaket i kombination med anamnes och kliniska undersökningar. Baserat på resultaten från dessa skapar FunMeds läkare ett personaliserat protokoll vilket kan innefatta kost- och livsstilsförändringar, tillskott och mediciner om det behövs. Alla FunMeds läkare är legitimerade och har genomgått ytterligare utbildning inom funktionsmedicin.

 

FunMed söker du underliggande orsakerna till symptom och behandlar artros enligt en funktionsmedicinsk process. Läs mer om våra paket och boka.

Artros

Hur diagnosticeras artros? 

Artros är oftast en klinisk diagnos vilket innebär att läkaren kan ställa diagnosen genom undersökningar och anamnes. Ibland används en vanlig röntgen för att bekräfta diagnosen.

Varför uppkommer artros?  

Karaktäristiskt för artros är en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosk med en övervikt av nedbrytande faktorer. Detta skadar ledbrosket som så småningom kan försvinna helt medan benytan under brosket blir hårdare. Det kan också växa ut beniga utskott s.k. osteofyter.

Artros har, som många andra sjukdomar, en viss ärftlig komponent men påverkas även till stor del av livsstilsfaktorer. Artros är starkt kopplat till övervikt, diabetes och en generellt hög inflammation i kroppen, tre faktorer som samtliga går att påverka. Dessa är i sig kopplade till varandra då övervikt medför en högre inflammationsnivå i kroppen. Insulinresistens, dvs att kroppen svarar dåligt på hormonet insulin och ett högt blodglukos är något som i sig även kan bidra till artros. Det ska också sägas att även om artros inte är en förslitningssjukdom så finns det en komponent av mekanisk belastning i sjukdomsbilden framförallt vid övervikt. Om en led är känslig för artros kommer övervikt göra processen snabbare genom flera olika mekanismer. Artrosen i sig gör det också svårare att vara fysiskt aktiv vilket kan leda till en ond cirkel. Det är därför av högsta prioritet att adressera övervikt och insulinresistens både vid behandling av artros och i preventivt syfte. Detta kan göras genom att implementera och följa rätt typ av kostförändringar. För många är någon form av lågkolhydratkost en bra väg att gå men kostprotokollet måste personaliseras för att passa en individs unika biologi och livssituation.

Inflammation i sig själv kan också vara en drivande faktor i utvecklingen av artros. Genom att noga utreda och behandla grundorsaken till inflammation (kan vara många olika) kan denna minskas. Med att behandla grundorsaken menas inte att ge mediciner som dämpar immunförsvaret utan att verkligen ta reda på vilka processer i kroppen som driver den inflammatoriska processen och åtgärda dessa. Inflammation i kroppen kan ha många olika orsaker och kan för många minskas betydligt genom kost- och livsstilsförändringar.

Det finns också näringsbrister kopplade till artros. De viktigaste exemplen är sannolikt brist på vitamin D och vitamin K. Framförallt brist på vitamin D är mycket vanligt i Sverige. När man tar tillskott av vitaminer är det dock viktigt att rätt typ används då det finns många olika tillskottsvarianter av samma vitamin med olika effekt och biotillgänglighet. Det finns också andra tillskott som möjligen kan hjälpa till att bygga upp ledbrosket, ett exempel är kollagen.

Andra viktiga orsaker till artros är tidigare skador och medfödda felställningar i leder. Dessa orsaker rättas dock bäst till genom sjukgymnastik och kirurgi.

I övrigt visar studier tydligt att fysisk aktivitet (även i låg dos) är bra både i behandlings- och i förebyggande syfte.

Källor

Thorstensson, C., 2020. Artros, Icke-Kirurgisk Behandling. [online] Internetmedicin.se. Available at: <https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5359> [Accessed 2 July 2020].

Aiello, F., Trovato, F., Szychlinska, M., Imbesi, R., Castrogiovanni, P., Loreto, C. and Musumeci, G., 2016. Molecular Links Between Diabetes and Osteoarthritis: The Role of Physical Activity. Current Diabetes Reviews, 13(1), pp.50-58.

Courties, A. and Sellam, J., 2016. Osteoarthritis and type 2 diabetes mellitus: What are the links?. Diabetes Research and Clinical Practice, 122, pp.198-206.

Rayman, M., 2015. Diet, nutrition and osteoarthritis. BMC Musculoskeletal Disorders, 16(S1)

 

Läs mer

Till höger hittar du intressanta länkar för dig som redan är eller överväger att bli patient.