IBS

IBS står för irritable bowel syndrome och är en så kallad funktionell tarmsjukdom vilket innebär att det inte finns några strukturella eller biokemiska fel i tarmen. Symptomen vid IBS kan alltså härledas till felaktigheter i tarmens funktion och inte till specifika skador. Detta skiljer sjukdomen från t.ex. IBD (Crohns, och Ulcerös Kolit) där tarmarna ofta är kraftigt inflammerade och kan blöda. Det uppskattas att mellan 15-20% av befolkningen har symptom som kan klassas som IBS. Bland dessa finns det en stor variation i hur svår sjukdomen är. IBS kan vara allt från mindre magproblem till en sjukdom som är mycket svår och plågsam att leva med.  

Symptom  

Symptomen vid IBS är buksmärta/obehag kopplat till förändrad avföringskonsistens och/eller frekvens. En person kan alltså uppleva både diarre och förstoppning eller blandning av båda vid IBS. Många men inte alla upplever att smärtan/obehaget lättar vid tarmtömning.     

Diagnos  

IBS diagnosticeras med de s.k. Rome-III-kriterierna vilka definieras:  

Återkommande episoder med buksmaärta/bukobehag, minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna, associerat med minst 2 av fäljande:    

  1. Lindras vidtarmtömning 
  2. Förändradtarmtömningsfrekvens  
  3. Förändradavföringskonsistens eller form  

Symtomdebut mer än 6 månader innan diagnos. 

Det finns alltså inget specifikt test som tas för att diagnosticera IBS utan diagnosen sätts oftast helt utifrån symptombild.   

Olika typer av IBS  

Det finns fyra olika typer av IBS   

IBS-C (constipation): Minst en av fyra avföringar är hårda (Bristol 1-2) och färre än en av fyra är lösa (Bristol 6-7).  

IBS-D (diarrhea): Minst en av fyra avföringar är lösa (Bristol 6-7) och färre än en av fyra är hårda (Bristol 1-2).  

IBS-M (Mixed): Minst en av fyra  avföringar är hårda (Bristol 1-2) och samtidigt minst en av fyra lösa avföringar. (Bristol 6-7).  

IBS-U (unsubtyped): IBS symptom med ett avföringsmönster som inte passar in i någon av de andra kategorierna.   

Bristolskalan används för att mäta avföringskonsistens och går från 1 – 7.  

Underliggande orsaker  

Den absorberande ytan i tunntarmen är ca 250 kvadratmeter. Tunntarmen är också hemvist för över halva vårt immunförsvar. Bara ett enda tunt cellager från detta komplexa system ligger tarminnehållet vilket består av bakterier, halvt nedbruten mat och allt annat vi stoppar i oss. Det är alltså mycket viktigt att upprätthålla en välfungerande tarmbarriär där bara det som ska släppas igenom släpps igenom. Om bakterier och annat tarminnehåll tar sig igenom tarmbarriären så kan detta orsaka problem i form av immunreaktioner och inflammation.  

Det är högst troligt att IBS hos många har en stark koppling till tarmfloran. Detta är också något som nu backas av forskningen. Dysbios och överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO) är sannolikt en drivande faktor för många med IBS och IBS-liknande problem. En studie visade bland annat 35% förbättring av IBSsymptom efter att patienter behandlats för SIBO. Det finns också visst vetenskapligt stöd för att specifik probiotikabehandling kan minska symptomen hos vissa personer. 

Studier visar också tydligt att IBS är kopplat till kost. Bland annat upplever en majoritet av IBS-patienter att deras symptom triggas av specifika livsmedel.  

Andra livsstilsfaktorer är också kopplade till IBS. En studie från 2015 visade att personer som är fysiskt inaktiva har 3,6 gånger högre risk att uppleva IBS symptom än de som är fysiskt aktiva. IBS har sannolikt en viss koppling till psykiska faktorer och terapi har visats kunna hjälpa vissa individer. Att kalla IBS en psykosomatisk sjukdom är dock fullkomligt missvisande.  

Funktionsmedicinsk behandling  

Funktionsmedicinsk behandling går ut på att hitta och åtgärda de underliggande orsakerna till sjukdom. Processen inleds med omfattande provtagning och anamnes för att bedöma vilka underliggande faktorer som kan orsaka IBS hos just dig. Efter detta beror behandlingen på vad undersökningarna visar. Om problem med tarmfloran, såsom SIBO eller dysbios, upptäcks så kan dessa behandlas med ett skräddarsytt antimikrobiellt protokoll. Ofta i kombination med kostförändringar och ibland i kombination med probiotika. Utöver detta åtgärdas problem kopplade till näringsbrister och metabolism för att ge kroppen bästa möjligheter att bli frisk.  

Källor  

  • Wang L, Alammar N, Singh R, et al. Gut microbial dysbiosis in the irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis of case-control studies. Acad Nutr DietPublishedonline August 28, 2019. doi:1016/j.jand.2019.05.015  
  • Rajili?-Stojanovi? M, Jonkers DM, Salonen A, et al. Intestinal microbiota and diet in IBS: causesconsequences, or epiphenomenaAm J Gastroenterol 
  • Guo YB, Zhuang KM, Kuang L, Zhan Q, Wang XF, Liu SD. Association between diet and lifestyle habits and irritable bowel syndrome: a case-control studyGut Liver. 2015;9(5):649-656. doi:5009/gnl13437 
  • Corsetti M, Tack J, Attara G, Sewell M. IBS Global Impact Report 2018: Uncovering the True Burden of Irritable Bowel Syndrome (IBS) on People’s LivesCanadian Society of Intestinal Research; 2018.  
  • C, H., 2004. Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel SyndromeJAMA, 292(18), p.2213. 
  • Pimentel M, Chow EJ, Lin HC. Normalization of lactulose breath testing correlates with symptom improvement in irritable bowel syndrome: a double blind, randomized controlled study Am J Gastroenterol.2003;98:412-419.
     

 

 

Läs mer

Till höger hittar du intressanta länkar för dig som redan är eller överväger att bli patient.