Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) 

I begreppet inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease = IBD) innefattas Ulcerös kolit, Crohns sjukdom och ospecificerad kolit. Vissa inkluderar även mikroskopisk kolit i begreppet. Denna text handlar främst om Crohns och Ulcerös kolit då de är vanligast. Vid IBD ses kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Denna kan visualiseras vid bildundersökningar av tarmen som röda, svullna områden där det ibland kan blöda. Sjukdomarna som innefattas i begreppet IBD är alla s.k. autoimmuna sjukdomar vilket innebär att immunförsvaret attackerar kroppsegen vävnad.  

Exakt vad som orsakar IBD är inte kartlagt men som mycket annat så är det troligen en kombination av genetik och livsstil. Debutålder för sjukdomarna är oftast mellan 15-40 år. Efter debut går sjukdomen oftast i skov där värre perioder följs av perioder av låg sjukdomsaktivitet. Sjukdomen kan variera i svårighetsgrad där vissa, under skov, blir så pass sjuka att de kräver sjukhusvård medan andra bara får lättare symptom.  

Symptombild 

Symptombilden skiljer sig mellan Crohns och Ulcerös kolit men det finns också stora likheter. Symptomen innefattar ofta någon form av buksmärta, förändrad avföring, blod i avföringen samt ibland feber och viktnedgång.  

Crohns sjukdom  

Vid Crohns sjukdom kan hela magtarmkanalen, från mun till anus, bli inflammerad. Oftast drabbas dock bara en del av tarmen. Vid crohns ses ofta s.k. skip lesions vilket innebär att inflammerad tarmslemhinna följs av normal tarmslemhinna. Sjukdomen karaktäriseras alltså ofta av en omväxlande inflammation. Vid Crohns sjukdom ses också djupare inflammation som sträcker sig genom fler lager i tarmen än bara slemhinnan. Symptomen brukar innefatta grötformad avföring (ibland blodtilblandad), buksmärta, feber, sjukdomskänsla och viktnedgång.   

Ulcerös kolit  

Vid ulcerös kolit drabbas delar av eller hela kolon (tjocktarmen)Kolit betyder ordagrant inflammation i tjocktarmen och ulcerös betyder att det bildas sår. Ulcerös kolit drabbar alltså inte tunntarmen vilket Crohns kan göra. Vid ulcerös kolit ses oftast en kontinuerlig inflammation som börjar i rektumHur långt inflammationen sträcker sig varierar och den kan i allvarliga fall innefatta hela kolon. Inflammationen vid Ulcerös kolit engagerar generellt bara slemhinnan och är inte lika djup som den vid Crohns, förutom i mycket allvarliga fall. Symptomen vid Ulcerös kolit brukar innefatta tarmtömningar med enbart slem och blod, tenesmer som lättar vid tarmtömningförändrade avföringsvanor såsom diarre eller förstoppning, viktnedgång, trötthet och anemi. Feber förekommer vid ulcerös kolit men är ett allvarligt symptom kopplat till skov.  

Diagnostik 

Diagnoserna ulcerös kolit och Crohns sjukdom sätts oftast genom en kombination av fysiska undersökningar, blodprover, avföringsprover och bilddiagnostik. Blodprover visar ofta förhöjda inflammationsparametrar och ibland lågt blodvärde. Fecesprovet calprotektin används ofta i utredningen men är inte specifikt för IBD. Vid misstanke om IBD görs oftast någon form av endoskopi eller annan bildundersökning vilken i många fall räcker för att bekräfta diagnosen.  

Underliggande orsaker 

Att utveckla IBD kräver sannolikt både genetiska faktorer och miljöfaktorer. Livsstilsaspekter som påverkar risken att utveckla IBD är sannolikt kost, antibiotikabehandling, och psyksisk stress.  

Tarmflora 

Precis som vid många andra gastrointestinala sjukdomar så spelar tarmfloran en viktig roll. En kombination av dysbios och födoämnesintoleranser (vilka ofta även kan kopplas till dysbios) är sannolikt viktiga underliggande orsaker vid IBD. Studier har bl.a visat att personer med Crohns sjukdom har betydligt lägre mängder av visa bakterietyper samt en minskad mängd short-chainfatty-acids (SCFA), vilka bildas från bakterier i tarmenForskningen visar också att det troligen finns ett samband mellan hög antibiotikaanvändning och IBD. Detta är rimligt då antibiotika påverkar kompositionen av tarmfloran. En viktig strategi för att motverka IBD är därför att försöka uppnå en balanserad tarmflora. Detta kan göras både genom att bli av med dåliga bakterier och genom att tillföra bra bakterier. Detta kan uppnås med kostförändringar eller genom att tillföra probiotika. Det finns också s.k. antimikrobiella protokoll som kan användas för att minska överväxt av vissa mindre önskvärda bakteriestammar. 

Läckande tarm 

Begreppet läckande tarm innebär att tarmväggen släpper igenom sådant som inte skall släppas igenom. Mellan cellerna i tunntarmen skall det sitta s.k. tight junctions vilka bara släpper igenom små kemiska föreningar. När dessa tight junctions skadas av en obalanserad tarmflora eller generell inflammation blir de lösare och kan även släppa igenom större ämnen. När rester av bakterier, nedbruten mat och annat tarminnehåll når blodbanan kan detta sannolikt trigga en autoimmun reaktion vilken kan bidra till bl.a IBD. En viktig strategi för att motverka IBD är således att se till att tarmväggen är välfungerande och enbart släpper igenom det som ska släppas igenom.  

Funktionsmedicinska behandlingsstrategier 

Funktionsmedicin går ut på att hitta och åtgärda underliggande orsaker till sjukdomGrundorsaken till autoimmunitet skiljer sig mellan individer men ett bra första ställe att leta på är generellt magtarmkanalen, framförallt vid IBD. Funktionsmedicinsk behandling vid IBD fokuserar på att balansera din tarmflora, bygga upp en välfungerande tarmvägg och att eliminera födoämnen som du är känslig för. Utöver detta görs en bedömning av din näringsstatus, din metabola hälsa samt många andra hälsoparametrar.  

AIP – Ett exempel på kostförändringar med stor effekt 

AIP står för autoimmunt protokoll och är ett kostprotokoll som eliminerar bland annat gluten, mejeri, potatisväxter och ägg. En studie från 2017 visade bland annat att 6 veckors AIP-kost kraftigt kan förbättra sjukdomsbilden hos patienter med IBD. Studien gjordes på patienter som haft sjukdomen under lång tid, i snitt 19 år. Patienterna följde den s.k. eliminationsfasen av AIP där livsmedel tas bort under 6 veckor och höll sedan kvar vid den slutgiltiga kosten i ytterligare 5 veckor. Resultaten vid 6 veckorskontrollerna visade att 11 av 15 (73%) patienter hade förbättrats så pass mycket att sjukdomen ansågs vara i klinisk remission vilket innebär att symptomen i stort sett är helt försvunna. Klinisremission är inte detsamma som att bota sjukdomen men fortfarande mycket bra då patienterna lyckats bli närapå symptomfria genom en kostförändring. Detta är bara ett exempel på hur kost och livsstil kan påverka autoimmuna sjukdomar och om du lider av IBD så kan det vara intressant att läsa originalstudien. Du hittar den längst ner i referenslistan.  

Referenser 

  • Theochari, N., Stefanopoulos, A., Mylonas, K. and Economopoulos, K., 2017. Antibiotics exposure and risk of inflammatory bowel disease: a systematic reviewScandinavian Journal of Gastroenterology, 53(1), pp.1-7. 
  • Michielan, A. and D’Incà, R., 2015. Intestinal Permeability in Inflammatory Bowel DiseasePathogenesis, Clinical Evaluation, and Therapy of Leaky Gut. Mediators of Inflammation, 2015, pp.1-10. 
  • Kaur, N., Chen, C., Luther, J. and Kao, J., 2011. Intestinal dysbiosis in inflammatory bowel diseaseGut Microbes, 2(4), pp.211-216. 
  • Konijeti, G., Kim, N., Lewis, J., Groven, S., Chandrasekaran, A., Grandhe, S., Diamant, C., Singh, E., Oliveira, G., Wang, X., Molparia, B. and Torkamani, A., 2017. Efficacy of the Autoimmune Protocol Diet for Inflammatory Bowel DiseaseInflammatory Bowel Diseases, 23(11), pp.2054-2060. 

Läs mer

Till höger hittar du intressanta länkar för dig som redan är eller överväger att bli patient.