Psoriasis

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en autoimmun hudsjukdom som resulterar i inflammatoriska hudförändringar. Sjukdomen kan också medföra andra symptom som t.ex. ledvärk och nagelbesvär. Besvären från sjukdomen varierar. Vissa har långa perioder utan några symptom alls och kortare skov medan andra har svåra besvär som är relativt konstanta. Psoriasis är vanligt och drabbar mellan 2-4% av befolkningen med en jämn könsfördelning. Det finns olika typer av psoriasis där s.k. plaquepsoriasis är den vanligaste. Andra typer är bl. a guttat psoriasis som ofta drabbar yngre individer och invers psoriasis som är lokaliserad främst i böjveck. Psoriasis ökar även risken för flera andra sjukdomar bl. a hjärtkärlsjukdom och diabetes, detta troligen pga. ökad inflammation.

Symtom

Utslagen vid psoriasis är oftast runda och röda med en fjällande yta. Om fjällen avlägsnas ses där under en rodnad lättblödande hudyta. Utbredningen varierar men är oftast symmetrisk. Klåda är vanligt förekommande och kan uppträda både lokalt vid utslagen och generellt på kroppen. Klådan vid psoriasis är generellt mildare än den intensiva klåda som uppkommer vid eksem.

Funktionsmedicinsk behandling

Funktionsmedicinsk behandling fokuserar på underliggande orsaker till psoriasis vilka bl. a innefattar nedan beskrivna. Genom att adressera dessa och ge kroppen bästa möjlighet att fungera som det var tänkt kan många sjukdomar och tillstånd behandlas. Processen innefattar ett mycket omfattande provpaket i kombination med anamnes och kliniska undersökningar. Baserat på resultaten från dessa skapar FunMeds läkare ett personaliserat protokoll vilket kan innefatta kost- och livsstilsförändringar, tillskott och mediciner om det behövs. Alla FunMeds läkare är legitimerade och har genomgått ytterligare utbildning inom funktionsmedicin.

FunMed söker du underliggande orsakerna till symtom och behandlar psoriasis enligt en funktionsmedicinsk process. Läs mer om våra paket och boka.

Psoriasis

Hur uppstår psoriasis?

Psoriasis är som tidigare nämnt en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens eget immunförsvar skadar kroppen. Vid psoriasis är det s.k. T-celler som frisätter inflammatoriska ämnen i huden. Detta leder i sin tur till inflammation och en överdriven tillväxt av keratinocyter, den cell som bildar hudens yttersta lager (hornlagret). Det är denna överdrivna tillväxt som leder till bildningen av psoriasisplack. För att T-cellerna ska aktiveras krävs dock att de reagerar på s.k. antigen. Ett antigen är helt enkelt ett ämne som T-cellerna känner igen och aktiveras av. Exakt vilka antigen som bidrar till utvecklingen av psoriasis är inte fullt känt och skiljer sig sannolikt mellan individer.

Underliggande orsaker

Mag- och tarmkanalen

Det finns en stark koppling mellan magen och immunförsvaret. Mängder av studier visar att personer med diverse autoimmuna sjukdomar har en dysbiotisk tarmflora, detta gäller även vid psoriasis. Andra studier visar att det finns ett samband mellan psoriasis, läckande tarm och bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO). Normalt ska det finnas mycket bakterier i tjocktarmen men betydligt mindre i tunntarmen. En dålig kost (samt andra faktorer) kan dock leda till att bakterierna, som borde husera i tjocktarmen, tar sig upp i tunntarmen. Detta kan leda till diverse problem bl. a  läckande tarm vilket innebär att tarmslemhinnan släpper igenom “fel saker” in i blodbanan. En studie från 2017 visade att lyckad SIBO-behandling signifikant minskar symptomen hos psoriasispatienter.

Att det finns en stark koppling mellan tarmarna och immunförsvaret är inte förvånande då 70-80% av kroppens immunförsvar finns där. Om tarmbarriären börjar släppa igenom tarminnehåll som inte borde släppas igenom kan detta sannolikt leda till att immunförsvaret att börja reagera för kraftigt och på fel saker vilket medför autoimmunitet.

Det finns även studier som visar att jästöverväxt (Candida) kan vara en viktig faktor för utvecklingen av psoriasis. En metaanalys som inkluderade 1038 patienter från 9 olika studier visade bland annat att jästöverväxt var betydligt vanligare hos psoriasispatienter än hos friska kontrollpersoner.

Sammanfattningsvis är det viktigt att se till att matsmältningssystemet fungerar bra för att adressera autoimmunitet. Detta kan uppnås, genom kost, antimikrobiella protokoll eller probiotika beroende på hur dina mag- och tarmproblem ser ut.

Tungmetaller

Det finns forskning som indikerar att tungmetaller kan spela en roll i utvecklingen av psoriasis. Det finns bl. a en studie som visar ett linjärt samband mellan blodnivåer av Cadmium och svårighetsgraden av en patients psoriasis. Det finns även visst evidens som visar att kvicksilver och andra tungmetaller också spelar en viktig roll. Det finns utöver detta mängder av forskning som visar på andra negativa effekter ifrån tungmetaller. För att minska mängden tungmetaller i kroppen är det viktigt att minska ditt intag av vissa livsmedel t.ex. tonfisk som kan ha höga nivåer. Det är även viktigt att implementera protokoll som stödjer leverns och njurarnas utsöndring av gifter då det annars kan ta mycket lång tid att bli av med tungmetaller.

Födoämnesöverkänsligheter

Psoriasis är kopplat till överkänsligheter mot vissa livsmedel. Vanligast är att patienter är överkänsliga mot gluten men även mejeriprodukter, potatisväxter (nightshades) och andra livsmedel har betydelse. Vilka livsmedel som är problematiska skiljer sig mellan personer och optimalt bör du följa ett kostprotokoll som är anpassat efter dina specifika överkänsligheter. Hos FunMed görs ett test kallat ImuPro vilket ger en bra fingervisning över vilka livsmedel just du är överkänslig mot. Har du inte gjort ett ImuPro-test kan du alltid pröva en elimineringskost som t.ex. AIP eller paleo och utvärdera effekten.

Näringsbrister och tillskott

Psoriasis kan sannolikt förvärras av näringsbrister. Utöver detta finns näringsbrister som är vanligare hos personer med psoriasis och tillskott som sannolikt hjälper vid sjukdomen.

Näringsbrister är vanligare än vad många tror. Det är också viktigt att inse att bara för att du inte har brist på ett näringsämne betyder det inte att du har en optimal nivå av näringsämnet. Många tjänar troligen på att förbättra sin näringsstatus. Med detta sagt finns det också faror med att ta för mycket av framförallt vissa tillskott.

De viktigaste näringsämnena att ha koll på vid psoriasis är sannolikt vitamin D, A och C samt selen och biotin men andra näringsbrister bör också adresseras då de kan påverka den generella hälsan. Utöver dessa har högre nivåer av omega-3 visats kunna motverka inflammation vilket är viktigt vid psoriasis.

Kost är den viktigaste variabeln i din näringsstatus men tillskott kan också ha stora effekter om de används på rätt sätt. Vid användning av kosttillskott är det viktigt att rätt former och doser används samt att du vet hur din näringsstatus ser ut så att du inte tar tillskott mot näringsbrister du inte har. På FunMed görs grundliga tester för att utvärdera din näringsstatus varpå ett skräddarsytt protokoll upprättas för adressera de problem just du har.

Konventionell behandling

Konventionell behandling av psoriasis består främst av immundämpande mediciner som kortison och olika biologiska läkemedel i kombination med salvor. Att dämpa immunförsvaret har dock sitt pris i form av ökad infektionsrisk och sannolikt ökad cancerrisk (i alla fall för vissa typer av cancer). Att ta kortison under en längre tid är även kopplat till högre blodtryck, högre blodsocker, humörsvängningar, viktuppgång och flera andra mindre önskvärda effekter. Att ta kortison för att dämpa immunförsvaret är inte heller en behandling som på något sätt adresserar grundorsaken till den autoimmuna reaktion som orsakar psoriasis. Med detta sagt är kortison och andra immundämpande läkemedel nödvändiga för många patienter och kan ha god effekt. Att ta immundämpande läkemedel är heller inget som på något sätt utesluter att du samtidigt kan genomgå funktionsmedicinsk behandling. Målet vid funktionsmedicinsk behandling är dock att patienter i den mån det går skall bli så pass friska att de kan trappa ner eller sluta med immundämpande läkemedel.

Källor

  1. Alzahrani, Y., Alesa, D., Alshamrani, H., Alamssi, D., Alzahrani, N. and Almohammadi, M., 2019. The role of gut microbiome in the pathogenesis of psoriasis and the therapeutic effects of probiotics. Journal of Family Medicine and Primary Care, 8(11), p.3496.
  2. De Luca, F. and Shoenfeld, Y., 2018. The microbiome in autoimmune diseases. Clinical & Experimental Immunology, 195(1), pp.74-85.
  3. de Oliveira, G., Leite, A., Higuchi, B., Gonzaga, M. and Mariano, V., 2017. Intestinal dysbiosis and probiotic applications in autoimmune diseases. Immunology, 152(1), pp.1-12.
  4. Witte M, Thaçi D. Psoriasis und Mikrobiom [Psoriasis and the microbiome]. Hautarzt. 2019;70(6):416-421. doi:10.1007/s00105-019-4415-7
  5. Thio HB. The Microbiome in Psoriasis and Psoriatic Arthritis: The Skin Perspective. J Rheumatol Suppl. 2018;94:30-31. doi:10.3899/jrheum.180133
  6. Hidalgo-Cantabrana C, Gómez J, Delgado S, et al. Gut microbiota dysbiosis in a cohort of patients with psoriasis. Br J Dermatol. 2019;181(6):1287-1295. doi:10.1111/bjd.17931
  7. Broshtilova V, Lozanov V, Miteva L. Polyamine metabolism changes in psoriasis. Indian J Dermatol. 2013;58(4):306-309. doi:10.4103/0019-5154.113952
  8. Ely PH. Is psoriasis a bowel disease? Successful treatment with bile acids and bioflavonoids suggests it is. Clin Dermatol. 2018;36(3):376-389. doi:10.1016/j.clindermatol.2018.03.011
  9. Drago, Francesco & Ciccarese, Giulia & Indemini, Eleonora & Savarino, Vincenzo & Parodi, Aurora. (2017). Psoriasis and small intestine bacterial overgrowth. International Journal of Dermatology. 10.1111/ijd.13797.
  10. Codoñer FM, Ramírez-Bosca A, Climent E, et al. Gut microbial composition in patients with psoriasis. Sci Rep. 2018;8(1):3812. Published 2018 Feb 28. doi:10.1038/s41598-018-22125-y
  11. Armstrong AW, Bukhalo M, Blauvelt A. A Clinician’s Guide to the Diagnosis and Treatment of Candidiasis in Patients with Psoriasis. Am J Clin Dermatol. 2016;17(4):329-336. doi:10.1007/s40257-016-0206-4
  12. Manzel A, Muller DN, Hafler DA, Erdman SE, Linker RA, Kleinewietfeld M. Role of ”Western diet” in inflammatory autoimmune diseases. Curr Allergy Asthma Rep. 2014;14(1):404. doi:10.1007/s11882-013-0404-6
  13. Murzaku EC, Bronsnick T, Rao BK. Diet in dermatology: Part II. Melanoma, chronic urticaria, and psoriasis [published correction appears in J Am Acad Dermatol. 2015 Aug;73(2):353]. J Am Acad Dermatol. 2014;71(6):1053.e1-1053.e16. doi:10.1016/j.jaad.2014.06.016
  14. Liaw FY, Chen WL, Kao TW, Chang YW, Huang CF. Exploring the link between cadmium and psoriasis in a nationally representative sample. Sci Rep. 2017;7(1):1723. Published 2017 May 11. doi:10.1038/s41598-017-01827-9