Men hur går det till när en virusinfektion utlöser autoimmunitet? En utbredd teori är att viruset låtsas vara en del av kroppen för att gömma sig för immunförsvaret. Detta kallas för molekylär härmning.
Vårt immunförsvar tränas för att känna igen inkräktare, till exempel virus, och komma ihåg hur de ser ut. På det viset kan immunförsvaret reagera snabbare om samma typ av inkräktare dyker upp igen.
Vid molekylär härmning är ett protein – eller egentligen ett fragment av ett protein – hos viruset väldigt likt ett fragment av ett av kroppens egna proteiner. När immunförsvaret patrullerar runt i kroppen och letar efter viruset, kan det därför missta det kroppsegna proteinet för inkräktaren och angripa egen vävnad i stället för viruset. Då bildas ”autoantikroppar” – antikroppar som binder till kroppens eget protein.
I normala fall stoppas ett virus så här: Immunförsvaret upptäcker viruset och bildar antikroppar mot det. Antikropparna binder till (fäster på) viruset så att det inte längre kan infektera kroppens celler, eftersom antikropparna blockerar vägen. Antikropparna fungerar också som signalflaggor. De sitter på viruset och visar för immunförsvarets T-celler var viruset finns och att det ska oskadliggöras.
Ett vanligt knep i naturen
Många växter, djur och mikrober använder den här taktiken för att vilseleda rovdjur eller sitt byte.
– Virus använder molekylär härmning av samma anledning som växter och djur – för att luras, säger Sagi Shapira som forskar om systembiologi vid Columbiauniversitet i New York.(1)
Viruset lurar värden, alltså dig och mig, för att vi ska hjälpa det att överleva. När viruset sedan förökar sig passar det på att mutera för att bli ännu mer likt mänskliga proteinfragment. Då har det större chans att undgå immunförsvarets patruller. Det finns också en speciell typ av antigen, HLA, som hjälper immunförsvaret att ta fram rätt T-celler som kan ta kål på den skadliga inkräktaren.
HLA-molekylerna finns i enormt många varianter, och en del människor har HLA-varianter som är särskilt aktiva. Ju aktivare immunförsvaret är, desto bättre är det ju på att upptäcka angripare. Men forskningen visar att ett extra reaktivt immunförsvar har större risk att bli förvirrat av knep som molekylär härmning.
– Nästan alla autoimmuna sjukdomar är kopplade till HLA, säger Lara Kular vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.(2)
För att en autoimmun sjukdom ska utlösas krävs det sannolikt att man har en sådan ärftlig mottaglighet i kombination med flera olika miljöfaktorer – till exempel infektion av vissa virus.
Coronavirus – en mästare på härmning
En del virus är bättre än andra på molekylär härmning. Coronavirus är särskilt duktiga och kan efterlikna mer än 150 proteiner i människokroppen, däribland sådana som ökar inflammation och som styr blodkoagulationen.
Som vi sett under pandemin med SARS-CoV-2 är det många covid-19 patienter som drabbats av komplikationer som koagulationsproblem och hyperaktiv inflammation. Sagi Shapira och hans kollegor vid Columbiauniversitet har hittat bevis på att störningar i regleringen av den del av immunförsvaret som kallas komplementsystemet som bland annat bidrar till kroppens inflammationsprocesser och samverkar med koagulationssystemet – har koppling till ett svårare insjuknande i covid-19.(3)
Forskning pågår nu för att ta reda på om covid-19 utlöser autoimmuna reaktioner, bland annat genom molekylär härmning. (4,5,6)
Källa
Lund A. När kroppen angriper sig själv. Karolinska Institutet. Tema autoimmunitet, 2020.
Referenser
1. Columbia University. Coronaviruses Are Masters of Mimicry, New Study Finds Pressmeddelande 2020-10-27.
2. Karolinska institutet. Mekanism som styr risk för multipel skleros identifierad. Pressmeddelande 2018-06-19.
3. Lasso G, Honig B, Shapira SD. A Sweep of Earth's Virome Reveals Host-Guided Viral Protein Structural Mimicry and Points to Determinants of Human Disease. Cell Syst. 2021 Jan 20;12(1):82-91.e3.
4. Salle V. Coronavirus-induced autoimmunity. Clin Immunol. 2021 May;226:108694.
5. Gammazza AM, Légaré S, Lo Bosco G, Fucarino A, Angileri F, Oliveri M, Cappello F. Molecular mimicry in the post-COVID-19 signs and symptoms of neurovegetative disorders? Lancet (Correspondence) 2021;2;3.
6. Galeotti C, Bayry J. Autoimmune and inflammatory diseases following COVID-19. Nat Rev Rheumatol. 2020 Aug;16(8):413-414.