Bly är skadligt för hela kroppen, men verkar ha störst effekt på nervsystemet. Bly påverkar den neurologiska utvecklingen hos foster och barn, vilket kan leda till lägre IQ, även vid exponering för låga halter.(1) Studier tyder också på en koppling mellan blyexponering och adhd.(2)
Hos vuxna kan bly kopplas till bland annat neurologiska sjukdomar, hjärt-kärlproblem som högt blodtryck och njursjukdom.(1,3)
Sjunkande blynivåer
Blyhalten i blodet hos svenska barn har sjunkit sedan 1970-talet, framför allt tack vare att mängden bly i bensinen har minskat. År 1978 var medelvärdet hos en grupp barn 60 mcg/l och 2007 hade nivån sjunkit till 13 mcg/l.(4) En undersökning från Livsmedelsverket 2016–2017 visade att medelvärdet hos ungdomar nu var nere på 7,3 mcg/l. Trots det låg 13 procent av deltagarna ändå över 12 mcg/l, som är Efsas referensvärde för påverkan på IQ.(5)
Bly ansamlas i skelettet, hjärnan, levern och njurarna. Hos vuxna finns 94 procent av allt bly i kroppen i benvävnad där det kan lagras i årtionden. Frisättningen av bly från skelettet ökar med stigande ålder och vid fysiologisk stress, vissa sjukdomar, graviditet, amning, klimakteriet och kalciumbrist.(1)
Källor till bly
De främsta källorna till bly är idag mat och vatten, särskilt mat som många äter ofta, till exempel grönsaker och spannmål. Hos barn kan även exponering för damm och jord vara en betydande källa.(6,7)
Viltkött som skjutits med blyhagel och ”smöret” hos kräftor, krabbor och hummer kan innehålla höga halter bly. Bly kan också lösas ut från gamla metallkärl och utländsk keramik.(6)
Vattenkranar av mässing kan utsöndra bly, och om vattnet blir stående i blandaren kan bly ansamlas. Därför är det viktigt att spola igenom kranen på morgonen eller om man inte varit hemma på ett tag.(6,8)
Viktigt att fortsätta minska exponeringen
Exponering för bly är ett stort hot mot folkhälsan. Genom att analysera nivån av bly i blodet och identifiera tänkbara källor kan negativa hälsoeffekter mildras eller förebyggas, vilket är särskilt viktigt för gravida och barn.
Referenser
1. Gundacker C, Forsthuber M, Szigeti T, Kakucs R, Mustieles V, Fernandez MF, Bengtsen E, Vogel U, Hougaard KS, Saber AT. Lead (Pb) and neurodevelopment: A review on exposure and biomarkers of effect (BDNF, HDL) and susceptibility. Int J Hyg Environ Health. 2021 Sep;238:113855.
2. Donzelli G, Carducci A, Llopis-Gonzalez A, Verani M, Llopis-Morales A, Cioni L, Morales-Suárez-Varela M. The Association between Lead and Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2019 Jan 29;16(3):382.
3. Efsa 2012. Lead dietary exposure in the European population. Scientific Report of Efsa. The Efsa Journal 10(7):2831
4. Strömberg U, Lundh T, Skerfving S. Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: the declining trend continues in the petrol-lead-free period 1995-2007. Environ Res. 2008 Jul;107(3):332-5.
5. Livsmedelsverket. 2020. Contaminants in blood and urine from adolescents in Sweden. Results from the national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-17. Livsmedelsverkets samarbetsrapport S 2020 nr 01.
6. Livsmedelsverket. Bly. Hämtad 2024-03-12 Bly (livsmedelsverket.se)
7. EFSA Scientific opinion on lead in food EFSA J, 8 (4) (2010), p. 1570, 10.2903/j.efsa.2010.1570
8. Boverket, Bly i tappvatten. Hämtad 2024-03-12 Bly i tappvatten - Boverket