Hur vet man att man har SIBO? Det vanligaste tecknet är nog konstant uppsvälld mage. Andra symtom är sura uppstötningar, illamående, oro/ångest, diarré och/eller förstoppning samt att man snabbt känner sig mätt när man äter. Men vissa kan ha mer mentala problem som hjärndimma, stark trötthet, ledvärk och sömnbesvär.
Så uppstår SIBO-besvär
SIBO står för small intestinal bacterial overgrowth, som betyder ”överväxt av bakterier i tunntarmen”, och innebär att tunntarmen innehåller mikroorganismer som normalt bara ska finnas där i mycket små mängder, eller inte alls. De här mikroorganismerna livnär sig på kolhydratrik mat som kommer ner i tarmen, och när de omsätter kolhydraterna bildas det olika gaser.
Vilken slags gas som produceras beror på typen av mikroorganismer. Vissa bildar vätgas och
andra metan. Därför talar man om vätgas-SIBO, som är den vanligaste typen, och metan SIBO (rätt namn är egentligen IMO som står för intestinal methanogen overgrowth, överväxt av metanproducerande organismer i tarmen – här är det nämligen inte överväxt av vanliga bakterier utan så kallade arkéer).
Men det finns också en tredje, mer okänd typ av SIBO som innebär att det finns för mycket svavelnedbrytande bakterier som producerar vätesulfid – en blandning av väte och svavel.
Så skiljer sig de olika SIBO-varianterna åt
Vid vanlig vätgas-SIBO har man ofta mer problem med diarré, medan förstoppning är vanligare hos patienter med metanöverskott. En anledning kan vara att mikroorganismerna som producerar metangas bromsar tarmens rörelser. Men man kan också ha en blandning av de två typerna.
Vid den tredje varianten, vätesulfid-SIBO, kan man utöver de vanliga SIBO-symtomen få besvär av smärtor och kramper i magen, illaluktande gaser samt diarré och/eller förstoppning.
Vätesulfid-typen kräver en helt annan SIBO-diet
Vanligtvis brukar personer med SIBO må bra av att äta en kost med lågt innehåll av så kallade FODMAP-kolhydrater. SIBO-behandling brukar också omfatta vissa växtbaserade medel och ibland antibiotika (beroende på typ av SIBO).
Men vid vätsulfid-SIBO är en låg-FODMAP-kost inte lika effektiv, eftersom svavel som finns i kosten antagligen bidrar till symtomen. Tyvärr finns det ännu inga studier om SIBO och lågsvavelkost, men man kan prova att äta en eliminationskost som utesluter svavelrika livsmedel, till exempel ägg, lök, vitlök och kål i alla former.
Hur vet jag om jag har vätesulfid-SIBO? Finns det något SIBO-test?
SIBO diagnostiseras med hjälp av ett utandningstest som mäter metangas respektive
vätgas. Du får dricka en lösning med glukos eller laktulos, kolhydrater som tarmbakterier
gillar att äta, och sedan andas ut i provrör så att din utandningsluft kan analyseras.
Om du har SIBO kommer testresultatet att visa en kurva med mycket gaser i början av
utandningen. Ju tidigare (snabbare) gaserna registreras, desto högre upp i matsmältningssystemet uppstår de, det vill säga i tunntarmen.
Om du har en normal bakterieflora kommer slutet av testkurvan att ha en mindre topp. Då har det registrerats mindre mängder vätgas och metan i slutet av utandningen, vilket innebär att gaserna kommer från tjocktarmen där de ska produceras (i små mängder).
Än så länge går det inte att mäta vätesulfid i Sverige, men ett nytt test, Trio-Smart, har
utvecklats i USA. Så snart det har utvärderats tillräckligt kommer det förhoppningsvis att bli tillgängligt hos oss på Funmed.
Det går ändå att få ledtrådar från ett vanligt SIBO-test om huruvida det handlar om vätesulfid-SIBO. Då brukar resultatkurvan vara platt, vilket innebär att det saknas en topp både i början av kurvan, som vid vanlig SIBO, och i slutet av kurvan som vid normal gasproduktion i tjocktarmen.
En annan ledtråd som bidrar till helhetsbilden är om du också har uttalade problem med diarré, magkramper och illaluktande gaser. När det produceras för mycket vätesulfid i tunntarmen, verkar de här besvären bli värre.
Viktigt med utredning och rätt diagnos för att kunna sätta in rätt SIBO-behandling
Symtomen på SIBO liknar dem hos personer med IBS (irriterad tarm) och IBD (inflammerad tarm). Därför är det viktigt att göra ett utandningstest för att utreda om du faktiskt har SIBO.
Vår erfarenhet är att många med IBS (men inte alla) har SIBO. Det bekräftas av en metaanalys från 2018 som visar att sannolikheten för en SIBO-diagnos är nästan fem gånger större hos IBS-patienter jämfört med friska människor. (1) Och enligt en annan forskningsgenomgång är risken hela 9,5 större om man har IBD, inklusive tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit. (2)
Referenser
1 Chen B, Kim JJ, Zhang Y, Du L, Dai N. Prevalence and predictors of small intestinal bacterial overgrowth in irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis.
J Gastroenterol. 2018 Jul;53(7):807-818.
2 Shah A, Morrison M, Burger D, Martin N, Rich J, Jones M, Koloski N, Walker MM, Talley NJ, Holtmann GJ. Systematic review with meta-analysis: the prevalence of small intestinal bacterial overgrowth in inflammatory bowel disease. Aliment Pharmacol Ther. 2019 Mar;49(6):624-635.