Histamin är något som många kopplar ihop med jobbiga allergibesvär. Men histamin är ett viktigt ämne med många uppgifter i kroppen. Det behövs för:
immunförsvaret (inflammation)
matsmältningen (t.ex. reglering av magsyra)
hjärnan och nervsystemet (som signalämne).
I immunförsvaret är histaminets huvudsakliga uppgift att sätta igång inflammation. Det ser till att blodkärlen i ett skadat eller infekterat område vidgas och blir mer genomsläppliga. Då kan vita blodkroppar lättare komma in och ta hand om skadan eller inkräktaren.
När du kommer i kontakt med ett ämne som din kropp uppfattar som en fiende, till exempel pollen om du är allergisk mot det, frisätts histamin i slemhinnan där pollen fastnat, vanligtvis i näsa och ögon. Histaminet får då blodkärlen i slemhinnan att vidga sig så att den svullnar – dina ögon börjar klia och näsan börjar rinna.
När du blir stucken av en mygga frisätts histamin i huden på grund av bakterieinnehållet i myggans saliv och gör att myggbettet börjar klia och svullna upp.
Histamin i maten
Histamin finns också i viss mat, särskilt livsmedel som är fermenterade, jästa, rökta eller lagrade, till exempel surkål, bröd, charkuterier, vin och lagrad ost.
Det här gäller även matrester. Ju längre mat har legat framme (eller i kylskåpet), desto mer histamin bildas det i den. Anledningen är att aminosyror i maten omvandlas till aminer (histamin är en så kallad biogen amin) med hjälp av bakterier. Detta är en naturlig del av nedbrytningsprocessen.
Kött-, fisk- och mjölkprodukter som innehåller mycket protein bryts ner extra fort, och särskilt fisk. En öppnad burk makrill som förvarats i kylen några dagar kan innehålla mycket stora mängder histamin. Bäst är därför att frysa ner matrester om man är känslig för histamin. Då avstannar nedbrytningsprocessen.
Exempel på histaminrik mat:
aubergine
charkuterier, t.ex. bacon, korv, skinka
fermenterade/mjölksyrade livsmedel, t.ex. asiatisk fisksås, filmjölk, yoghurt, salami, sojasås, surdegsbröd, surkål, vin (särskilt rött vin), vinäger (äppelcidervinäger brukar vara ok), öl
fet fisk, t.ex. ansjovis, makrill (särskilt rökt), sardiner, tonfisk
jordnötter
ost (särskilt långlagrad ost som parmesan och mögelostar)
spenat
tomater.
Det finns också livsmedel som kan öka frisättningen av histamin i kroppen, bland annat alkohol, banan, choklad, citrusfrukter, jordgubbar och skaldjur.
Histaminintolerans
Om du är histaminintolerant kan du få olika symtom när du äter histaminrik mat, till exempel:
astmaliknande besvär, nästäppa, nysningar, rinnande näsa
hjärtklappning
kliande hörselgångar
hudbesvär (eksem, nässelutslag, klåda, rodnad)
huvudvärk och migrän
mag-tarmbesvär (IBS, illamående, kräkningar, buksmärtor, gaser, ballongmage och diarré)
sömnproblem
yrsel
ångest.
Här handlar det inte om att du är allergisk mot histamin, utan om att det har ansamlats mer histamin i din kropp än vad den hinner bryta ner.
Orsaker till histaminintolerans
I normala fall bryts histamin från kosten snabbt ner i tarmslemhinnan av ett enzym som kallas DAO (diaminoxidas), men vissa har för låg produktion eller för låg aktivitet hos enzymet.
Andra bakomliggande orsaker till histaminkänslighet är allergi, tarmdysbios och högt intag av histaminrik mat eller alkohol. Det finns också flera olika läkemedel som kan öka histaminnivån eller minska DAO-enzymets aktivitet i kroppen. Stress är också en faktor som kan förvärra symptomen.
Test av histaminintolerans
Du kan ta ett test för att mäta hur mycket DAO du har i blodet. Ett annat sätt att ta reda på om du är histaminintolerant är att utesluta histaminrik mat och dryck i ungefär två veckor för att se om du blir bättre. Sedan kan du prova att återinföra ett livsmedel i taget.
Behandling av histaminintolerans
Åtgärda bakomliggande tillstånd. Ofta finns orsaken i magtarmkanalen.
Se över livsstilsfaktorer som kost, träning, sömn och stress.
Ät låghistaminkost.
Undvik ämnen som hämmar DAO-enzymet (alkohol, vissa läkemedel).
Minska exponeringen för histaminfrisättande ämnen (allergener, t.ex. gluten, pollen).
Använd antihistaminer – läkemedel som hämmar histamineffekten.
Prova naturliga antihistaminer, t.ex. C-vitamin.
Ta tillskott av DAO (om du har låg produktion).
Alla som är känsliga mot histamin måste hitta fram till en egen diet baserat på vilka livsmedel som verkar orsaka mest reaktioner. Det gäller också att tänka på hur mycket histamin man får i sig totalt. Det kanske går bra att äta mindre mängder.
Prova gärna att skriva ner allt du äter och eventuella symtom som du upplever under ett par veckor. Om ett livsmedel verkar orsaka besvär ska du också vara uppmärksam på hur livsmedlet tillagats och lagrats. Om du får en histaminreaktion efter att du ätit köttbullar, kanske reaktionen beror på att köttbullarna har förvarats i kylen i några dagar eller legat i ett värmeskåp en hel eftermiddag.
Referens
Bengtsson U, Eriksson NE (red). Förrädisk föda – om överkänslighet för mat och dryck. Astra Zeneca 2003.