Kadmium ansamlas framför allt i njurarna och försämrar deras förmåga att återuppta olika ämnen och rena blodet, vilket kan leda till njursvikt.(1,2) Halveringstiden för kadmium är lång, mellan 10 och30 år, så den skadliga effekten byggs upp över tid.
Kadmium försämrar också mineraliseringen av skelettet och ökar risken för frakturer, även vid låg exponering under lång tid.(3) Enligt en rapport från 2012 var den samhällsekonomiska kostnaden för benskörhet och olika slags frakturer som orsakats av kadmium i maten omkring 4 miljarder per år.(4)
Kadmium kan öka risken för cancer i bland annat lungor och urinblåsa, och kan likt andra tungmetaller ha en östrogenliknande effekt och påverka hormonberoende cancerformer.(5)
Källor till kadmium
Enligt våra analyser har bara 22 procent av våra patienter kadmiumnivåer i blodet som ligger inom det optimala intervallet. Rökning är en stor källa till kadmium, men för icke-rökare är kosten den största orsaken till exponering. Några livsmedel som är särskilt rika på kadmium är:
njure från vuxet vilt
brunt krabbkött (krabbsmör)
snöbolls- och kungschampinjoner (vildväxande).(6)
Andra livsmedel som kan innehålla mer kadmium är exempelvis spenat, kakao/choklad, solroskärnor, linfrön, tång och vissa skaldjur och svampar, beroende på om det finns mycket kadmium i jorden och vattnet.(6,7)
Störst mängd kadmium får dock de flesta i sig via spannmålsprodukter, soja (särskilt tempeh och tofu) och potatis. (8,9) Livsmedlen innehåller som regel inte så höga halter, men äts ofta i stor mängd. (6,7)
Mindre exponering vid varierad kost
Förutom att undvika tobaksrök och livsmedel med allra störst mängd kadmium, är det som vanligt viktigt att äta varierat. En ensidig kost ökar alltid risken att få i sig för mycket av ett visst ämne.
Det är också bra att köpa livsmedel av olika sorter, varumärken och odlare eftersom mängden kadmium varierar mellan områden och jordar.
Undvik att laga eller förvara mat i gamla lerkärl och emaljerade kärl, eller kärl av okänt ursprung. De kan innehålla kadmium som löses ut, speciellt av sura livsmedel.(6)
Järnbrist ökar upptaget
Vid järnbrist ökar kroppens upptag av kadmium och därmed också risken för skadliga hälsoeffekter.(6) Tyvärr är järnbrist vanligt bland fertila kvinnor.(10) I en studie hade 55 procent av elitidrottande kvinnor och 48 procent av kvinnor med normal träningsbelastning järnbrist. Men bara knappt 9 procent respektive 3 procent hade blodbrist.(11)
Man kan alltså ha järnbrist trots ett normalt blodvärde (Hb). Ett enkelt prov som kallas S-ferritin är det bästa för att mäta kroppens järnlager.
Viktigt för folkhälsan att mäta kadmium
Eftersom kadmium har så stor påverkan på kroppen och folkhälsan finns det med i grundanalysen hos oss på Funmed. Genom att minska intaget och se till att ha en bra näringsstatus, särskilt av järn, kan hälsoproblem som orsakas av kadmium förebyggas.
Referenser
1. Rafati Rahimzadeh M, Rafati Rahimzadeh M, Kazemi S, Moghadamnia AA. Cadmium toxicity and treatment: An update. Caspian J Intern Med. 2017 Summer;8(3):135-145.
2. Yan J, Huo J, Li R, Jia Z, Song Y, Chen J, Zhang L. Benchmark dose estimation of urinary and blood cadmium as biomarkers of renal dysfunction among 40-75-year-old non-smoking women in rural areas of southwest China. J Appl Toxicol. 2019 Oct;39(10):1433-1443.
3. Qing Y, Yang J, Chen Y, Shi C, Zhang Q, Ning Z, Yu Y, Li Y. Urinary cadmium in relation to bone damage: Cadmium exposure threshold dose and health-based guidance value estimation. Ecotoxicol Environ Saf. 2021 Dec 15;226:112824.
4. Kemikalieinspektionen. Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten, 2012. Hämtad 2024-03-04.
5. Åkesson A, Barregard L, Bergdahl IA, Nordberg GF, Nordberg M, Skerfving S. Non-renal effects and the risk assessment of environmental cadmium exposure. Environ Health Perspect. 2014 May;122(5):431-8.
6. Livsmedelsverket. Kadmium. Hämtad 2024-03-04.
7. EFSA Journal, Cadmium dietary exposure in the European population. Volume 10, Issue 1, January 2012.
8. Kosečková P, Zvěřina O, Pruša T, Coufalík P, Hrežová E. Estimation of cadmium load from soybeans and soy-based foods for vegetarians. Environ Monit Assess. 2020 Jan 4;192(2):89.
9. Adams SV, Newcomb PA, Shafer MM, Atkinson C, Bowles EJ, Newton KM, Lampe JW. Sources of cadmium exposure among healthy premenopausal women. Sci Total Environ. 2011 Apr 1;409(9):1632-7.
10. Wesström J. Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott. Läkartidningen 10/2015.
11. Sandström G, Börjesson M, Rödjer S. Iron deficiency in adolescent female athletes - is iron status affected by regular sporting activity? Clin J Sport Med. 2012 Nov;22(6):495-500.