Antibiotika är en oumbärlig del av den moderna medicinen, men nackdelen vid upprepade antibiotikabehandlingar är att balansen i tarmens naturliga bakterieflora kan rubbas. Det här tillståndet, som kallas dysbios, kan leda till många olika hälsoproblem, till exempel diarré och nedsatt immunförsvar.
En teori är att probiotika – levande mikroorganismer, som ofta säljs i kapslar eller tabletter – kan vara lösningen på antibiotikarelaterade tarmbesvär genom att de kanske kan återställa tarmfloran.
Många studier har gjorts och det finns starka bevis för att probiotika kan lindra diarré som uppstår till följd av antibiotikabehandling. Men när det gäller att återställa tarmfloran till sitt ursprungliga tillstånd är bilden mer komplex.
Probiotikas effekter – vad vet vi?
Enligt en ny forskningsöversikt varierar effekten av probiotika kraftigt beroende på typen av probiotika samt dosering, patientens ålder och vilket antibiotikum som har använts.(1) Till exempel har en del probiotiska stammar, som Saccharomyces boulardii, visat sig kunna påverka vissa bakterier i tarmen men inte att de kan återställa hela tarmflorans mångfald.
Med andra ord tyder detta på att probiotika sällan är den ”magiska lösning” som många hoppats på.
Antibiotikaresistens – en oväntad bieffekt
Antibiotika skapar inte bara obalans i tarmfloran, utan kan också bidra till en ökning av mängden resistenta gener i tarmen. Detta kan förvärra det globala problemet med antibiotikaresistens.
Intressant nog har vissa studier visat att probiotika kan minska mängden resistenta gener hos friska individer. Men efter en antibiotikabehandling kan probiotika i vissa fall förvärra problemet genom att främja tillväxten av resistenta bakterier.(2) Detta väcker frågor om när och hur probiotika bör användas för att minimera sådana risker.
Blinda fläckar i forskningen om probiotika
En viktig utmaning är bristen på en tydlig definition av vad som utgör en ”återställd" mikrobiota. Många av de traditionella metoderna för att mäta mikrobiotans tillstånd, som odling och PCR, har begränsningar. Nya tekniker, såsom metagenomik och 16S rRNA-sekvensering, ger bättre insikter men är inte utan sina egna utmaningar.
Dessutom saknas tillräcklig kunskap om hur mikrobiotans baslinjestabilitet påverkar långsiktig hälsa och återhämtning efter antibiotika. Det är också oklart om specifika probiotikablandningar kan optimeras för att förbättra återhämtningen.
Vägen framåt
Som vi sett finns det fortfarande en osäkerhet när det gäller probiotikas effekt på tarmfloran. En viktig anledning till det är bristen på en tydlig definition av vad som faktiskt utgör en ”återställd” tarmflora. Dessutom är metoderna som använts i tidigare forskning för att mäta tarmfloran ofta varit av begränsad kvalitet. Det har gjort det svårt att dra definitiva slutsatser.
Nyare tekniker, som ”metagenomik”, kan ge oss en mer heltäckande bild av hur probiotika påverkar tarmen. Men för att få bra svar behövs nya högkvalitativa studier som inte bara tittar på bakteriernas mångfald utan även på tarmens funktion och dess koppling till vår hälsa.
Vad betyder det här för dig?
Om du nyligen har tagit antibiotika och funderar på att använda probiotika, kan det vara bra att ha realistiska förväntningar och be en vårdgivare om råd. Probiotika kan hjälpa mot symtom som diarré, men det är fortfarande oklart om de kan bidra till att helt återställa tarmens ekosystem.
Referenser
1) Szajewska H, Scott KP, de Meij T, Forslund-Startceva SK, Knight R, Koren O, Little P, Johnston BC, Łukasik J, Suez J, Tancredi DJ, Sanders ME. Antibiotic-perturbed microbiota and the role of probiotics. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2024 Dec 11.
2) Montassier E, Valdés-Mas R, Batard E, Zmora N, Dori-Bachash M, Suez J, Elinav E. Probiotics impact the antibiotic resistance gene reservoir along the human GI tract in a person-specific and antibiotic-dependent manner. Nat Microbiol. 2021 Aug;6(8):1043-1054.