Elisabet Walldén är 57 år och hade huvudvärk redan som barn, då kallades det för spänningshuvudvärk. I tonåren blev det värre och hon fick synfältsbortfall.
– Hela livet har jag letat efter triggers, vad som sätter igång ett anfall. Migränen blev värre med åren. När en trigger var identifierad och jag tog bort den, så hittade sjukdomen en ny som slog till. Migrän är en neurologisk grundsjukdom som hela tiden letar efter nya saker att reagera på, den tar aldrig paus. Jag blev överkänslig mot det mesta, berättar Elisabet.
För Elisabets del har det hela tiden varit ljusblänk och mat som satt igång anfallen. Stress och andra vanliga triggers har hon inte reagerat på.
– Jag sanerade min kost 2008, tog bort alla tillsatser, äter bara ekologiskt och lagar min mat från grunden.
När Elisabets mens försvann 2015 kom anfallen så ofta att hon hade fler sjuka dagar i veckan än friska. Då sökte hon på nytt en neurolog på sjukhuset. Under alla år har det blivit många olika behandlingar, så även denna gång. Men i fjol konstaterade läkarna att de inte kunde hjälpa henne längre. Återstod bara smärtlindring i form av triptaner i form av Imigran-sprutor, men dessa fick hon inte ta mer än 6–7 gånger i månaden.
Då bestämde hon sig för att testa Funmed. Familjen kände redan till dem, men ingen hade haft kontakt med funktionsmedicin tidigare.
– I mars 2020 besökte jag första gången Funmed och träffade läkaren Nils Edelstam. Innan besöket hade jag svarat på en omfattande hälsoenkät så Nils var väl förberedd när jag kom.
Elisabet fick ta en massa prover i blod, urin, fekalier och även ett utandningsprov för att kolla SIBO, Small Intestinal Bacterial Overgrowth – bakterier i tunntarmen som inte alls ska vara där. Testet gjorde Elisabet själv hemma. Dagen före provtagningen åt hon en speciell diet och blåste därefter i ett munstycke till en påse som samlar in inandningsluft. Efter 20 minuter drack hon en sockerlösning och blåste sedan på nytt. Om det finns bakterier i tunntarmen kommer de att äta av sockret och släppa ifrån sig gaser (metangas och vätgas) som kan mätas i utandningsluften.
– Det visade sig att jag hade en tydlig SIBO trots att jag aldrig uppfattat att jag hade problem med magen. Jag har även en överkänslighet mot ägg.
Elisabet valde att ta tre olika örtmediciner i sju veckor. Det var också viktigt att ha 4–5 timmars uppehåll i matintaget mellan måltiderna.
– Tunntarmen töms ungefär var fjärde timme ner i tjocktarmen. Äter man oftare så störs den reflexen, förklarar Elisabet. Jag slutade direkt med ägg efter beskedet om överkänslighet. Då minskade migränen betydligt. Sedan första mötet med Nils började jag följa en låg-FODMAP-kost vilket jag fortfarande gör. Tarmen läkte efter den sju veckor långa behandlingen.
Läkarens kommentar: Lyckat resultat att behandla magen – men vägen mot friskare liv varierar
– Orsaken till migrän är multifaktoriell, det är mycket kunskap som saknas och vi lär oss hela tiden mer. Vi ser ofta en koppling till tarmen på olika sätt. Så var det också för Elisabet, fast hon inte alls känt magbesvär, berättar Elisabets läkare på Funmed, Nils Edelstam.
– Jag började med att bena ut hur de vanliga faktorerna, sömn, stress och kost, kunde påverka Elisabet. När det gällde kosten hade hon varit mycket noggrann och redan ändrat mycket. Sömnen var bra och hon hade till och med gjort en snarkutredning. Stressen hanterade hon också bra trots ett stressigt arbete. Stress är ofta en viktig komponent, men man får inte migrän endast av stress.
– Eftersom migrän och spänningshuvudvärk ofta förekommer i kombination, brukar jag undersöka nacke och käkar särskilt och rekommendera stretching, styrke- och rörlighetsträning eller behandling hos en fysioterapeut i mitt nätverk. Elisabet hade dock inte något dramatiskt problem med nacken.
Innan första besöket hos Nils hade Elisabet fyllt i en omfattande enkät med 300 frågor om sin hälsa och livsstil. Där framgick att Elisabet åt mycket oxalatrika livsmedel som kiwi, nötter, kanel, bovete och spenat.
– De ville jag ta bort, även om jag inte ser någon tydlig koppling mellan migrän och oxalater. Men jag ville ju bygga Elisabets hälsa från grunden och då borde hon minska på intaget av oxalater.
Efter det första besöket fick Elisabet en preliminär behandlingsplan med sig hem. Nils ville påbörja behandling redan innan alla provsvar fanns till hands. Hon fick bland annat andningsövningar att göra för att öka koldioxidhalten i blodet.
– Människor med mycket smärta har ofta problem med kronisk hyperventilation, dvs. att de andas mer än vad de behöver och har därmed lägre koldioxidhalt än normalt. Koldioxid styrs av kemoreceptorer och påverkar hur blodkärlen drar ihop sig. Jag gav även rådet att minska sockret och att läsa på om autoimmun kost samt minska sitt intag av mejeriprodukter och gluten. Hon skulle också börja ta en daglig multivitamintablett, berättar Nils.
När resultaten till alla proverna kom blev bilden tydligare hur det stod till med Elisabet. Hon hade fördröjd födoämnesöverkänslighet mot ägg, dvs. att hennes kropp bildade IgG-antikroppar mot protein i ägg. Det ska inte förväxlas med allergi då kroppen bildar IgE-antikroppar som ger akuta besvär. Det är svårare att upptäcka den fördröjda reaktionen eftersom symtomen kan komma efter ett par dagar och vara väldigt olika, t.ex. värk, klåda, utslag, eksem och migrän.
– Det är vanligt med födoämnesöverkänslighet, men Elisabet hade ovanligt lite, endast mot ägg, säger Nils. Elisabet hade också SIBO, Small Intestinal Bacterial Overgrowth. Det är bakterier som växer i tunntarmen och bildar gas. Genom utandningsprov kan vi mäta vätgas och metangas, medan vi kan se bakterier som producerar vätesulfid i avföringsprov. Elisabet hade alla dessa tre bakterier. Dem vill vi behandla bort eftersom de påverkar tarmens genomsläpplighet och ökar risken för fördröjd födoämnesöverkänslighet. Hon hade också viss näringsbrist, B-vitaminer och magnesium, samt lågt glutation som är ett av kroppens viktigaste avgiftningsämnen.
En mer specifik behandling kunde nu starta. Ägg skulle Elisabet förstås ta bort ur kosten, och ta tillskott för att åtgärda de låga halterna av B-vitaminer, magnesium och glutation.
– Det finns god forskning när det gäller behandling av SIBO med kombinationer av örter, förklarar Nils Edelstam. SIBO är dock ett svårbehandlat tillstånd och det är inte alltid det räcker med en behandling. Det beror bl.a. på hur tåliga bakterierna är. Vi kan också behöva pröva olika kombinationer av örter eller lägga till antibiotika, särskilt när det som i Elisabets fall finns tre olika sorters bakterier. För Elisabet träffade dock behandlingen rätt med en gång. Resultatet blev lyckat och migränen försvann.
– Vi har väldigt bra resultat på migrän, men behandlingarna ser mycket olika ut för olika individer. Även om helheten blir bra så kan vi sällan säga att det är en enda faktor som avgjorde, det är nästan alltid en kombination av åtgärder som ger effekt. Det är ju så vi arbetar inom funktionsmedicin.
– Tarmen är vår största yta mot omvärlden och en stor del av vårt immunförsvar och nervsystem finns där. Därför påverkar det vår hälsa så mycket, fast vi inte behöver känna av magbesvär. Det är ofta så att vi blir vana vid oss själva. Efter en behandling händer det att patienten konstaterar att deras mage fungerar bra. Först då upptäcker de skillnaden!
Att börja äta som vanligt igen när tarmen läkt är dock inget som Nils rekommenderar.
– Varför skulle Elisabet göra det? Gluten- och mejeriprodukter innehåller inget som är livsnödvändigt och det är mycket vanligt med fördröjd födoämnesöverkänslighet mot dem. Det finns forskning som visar att tarmen påverkas negativt av gluten hos många människor, det gäller inte bara för dem med celiaki.
I Sverige är SIBO ett relativt okänt tillstånd, trots att det är välkänt i många andra länder.
– Det är obegripligt att det är så. Det finns mycket forskning och studier på sjukdomen samt väletablerade behandlingar i många länder och på stora sjukhus, säger Nils Edelstam.