Den viktigaste är att den reglerar och säkerställer vår ämnesomsättning, det vill säga att kroppens celler kan omvandla näring till energi. Sköldkörteln påverkar också vår hjärtrytm och är betydelsefull för flera andra processer i kroppen, däribland tillväxt.
Sköldkörtelns uppgift är alltså att producera några av de mest grundläggande hormonerna för att kroppen ska fungera effektivt. Idag är det inte ovanligt att drabbas av inflammation i sköldkörteln.
Tyst inflammation som orsakas av immunförsvaret
När det egna immunförsvaret attackerar sköldkörteln kallas det ibland för tyst sköldkörtelinflammation. Det är ett autoimmunt tillstånd som är relativt vanligt att drabbas av efter att ha varit gravid och som påverkar sköldkörtelns produktion av hormoner som är viktiga för metabolismen. Varför immunförsvaret bildar dessa antikroppar har man inte kunnat kartlägga helt, men man vet att autoimmunitet kan ha en ärftlig komponent. Det har också visat sig att vissa näringsämnen är extra viktiga för sköldkörtelns funktion, där så väl brister som överkonsumtion verkar kunna förvärra inflammationen.
Olika faser av tyst sköldkörtelinflammation
Tyst sköldkörtelinflammation leder till underfunktion, så kallad hypotyreos. Då producerar sköldkörteln för lite av sköldkörtelhormonerna T3 och T4, enkelt förklarat. Detta kan i vissa fall föregås av en kortare period med så kallad tyreotoxikos, då den inflammerade sköldkörteln tömmer sina hormonlager. Under den pågående frisättningen av lagren får du därför under en övergångsperiod för mycket av dessa hormoner i omlopp. Tyreotoxikosen brukar därför i dessa fall, vilket namnet antyder, benämnas som den "toxiska fasen" av tyst sköldkörtelinflammation.
Den toxiska fasens symtom
Många märker inget av den första fasen då lagrade hormoner kan läcka ut i blodet, men en del kan uppleva symtom som också är de klassiska för hypertyreos, det vill säga en faktisk överproduktion av hormoner i sköldkörteln. Bland dessa kan nämnas viktnedgång, hjärtklappning, förhöjd kroppstemperatur och svettning, emotionell instabilitet, att du blir lättirriterad, känner oro och rastlöshet, får koncentrationssvårigheter med mera.
Symtomen övergår i hypotyreos
Efter några veckor eller månader, när lagret av hormoner i sköldkörteln är uttömt, brukar det, som tidigare nämnts, svänga om och övergå till symtom på underfunktion, hypotyreos. Då drabbas många av frusenhet och upplever att allt går långsamt i kroppen. Du känner dig ”trögtänkt” och mentalt seg. Viktuppgång, håravfall, torr hud, nedstämdhet och orkeslöshet är också vanliga symtom. Många får en underfunktion med en gång, utan att först ha upplevt symtom på hypertyreos.
Antikroppar mot sköldkörteln – en autoimmun reaktion
En tyst sköldkörtelinflammation som orsakats av antikroppar mot sköldkörteln (autoimmun reaktion) kan uppfylla kriterier för att diagnostiseras som Hashimotos sjukdom, om man uppmäter TPO-antikroppar i blodprover. Förkortningen TPO står för tyreoideaperoxidas, vilket är ett viktigt enzym i sköldkörteln. Det behövs för tillverkningen av de hormoner som sköldkörteln är ansvarig för. Antikropparna förstör detta enzym, vilket begränsar sköldkörtelns förmåga att göra sitt jobb. Vid Hashimotos har du en tyst autoimmun sköldkörtelinflammation som kan bli kronisk, eftersom antikropparna permanent förstör sköldkörtelns vävnad.
Kan man bli frisk från tyst sköldkörtelinflammation?
När inflammationen väl blivit kronisk går den oftast inte att bota. Autoimmuniteten kräver i regel livslång behandling med sköldkörtelhormon. Det finns vissa undantag som gäller besläktade tillstånd, där det går att bli helt återställd. Det vanligaste exemplet är det som kort nämnts ovan, postpartum tyreoidit, det vill säga sköldkörtelinflammation orsakad av en graviditet, med en tillfällig påverkan av sköldkörteln. Däremot går det att behandla även en kronisk sköldkörtelinflammation så att du blir i princip symtomfri. Det finns flera mediciner som effektivt ersätter de hormoner som sköldkörteln inte längre producerar som den ska.
Vad kan jag göra själv?
Livsstilen påverkar tillståndet mycket och det finns en hel del saker du själv kan göra för att förbättra måendet och hjälpa kroppen att optimera förutsättningarna att fungera så bra som möjligt, trots inflammationen.
Stötta ditt immunförsvar
70 procent av immunsystemet finns i våra tarmar. Därför kan en bra och balanserad tarmflora spela roll vid autoimmun sköldkörtelinflammation.
När det gäller gluten har man ännu inte forskningsmässigt kunnat bevisa sänkt nivå av antikroppar, men många vittnar om förbättrat mående efter att ha uteslutit eller undvikt vete, råg och korn.
Jod, i lagom mängd, är viktigt för sköldkörteln. Men både för mycket och för lite jod kan försämra inflammationstillståndet så överdriv inte heller konsumtionen av denna mineral. Livsmedelsverkets rekommendation för intag av jod hos vuxna, för att främja en god sköldkörtelfunktion, är 600 mikrogram jod per dag. Jodberikat hushållssalt innehåller 50 mikrogram jod per gram salt.
D-vitamin hjälper till att reglera immunförsvaret. Att dagligen vistas utomhus i dagsljus är därför viktigt för sköldkörtelns funktion. Vi som bor i Norden kan dessutom behöva ta tillskott av D-vitamin, särskilt under vinterhalvåret.
Övriga näringsämnen som är viktiga för sköldkörtelns funktion är selen, järn, B2, B3, B6, B12, folsyra, och A-vitamin.
Stress sliter mycket på sköldkörteln, eftersom det ökar hormonet kortisol i kroppen. Kortisolet hämmar produktionen av sköldkörtelhormoner. Var därför försiktig med all typ av stress, för vissa kan det till exempel innefatta alltför hård fysisk träning.
Lovisas resa från trött och ledsen till energisk och glad
Lovisa kom till Funmed med en lång och mycket komplex historia av värk och ohälsa. Fast besluten att söka grundorsaken till sina problem inledde hon en behandlingsresa tillsammans med sitt vårdteam. Här kan du läsa Lovisas berättelse om vägen till bättre hälsa.